Nu börjar mitt 6:e år med Php Architect, tidningen för den som gillar att utveckla med PHP. Från och med detta nummer har de lyft layouten rejält, den ser nu riktigt proffsig och är betydligt mer lättläst än tidigare. Jag använder tidningen mer som uppslagsverk, det vill säga att när jag söker inspiration eller lösningen på ett problen, då letar jag i den.

Kan rekomenderas starkt. Väljer man att prenumerera kan man ladda ned en pdf. Dessutom får man numer ett pappersexemplar i brevlådan efter ca 14 dagar.

Helt klart, intressant läsning!

/Erik

Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. EDW står för varmvattenbatteri.

Sammanfattat är jag nöjd, tom mycket nöjd, dock finns det ett antal punkter som kan bli bättre. Men först till det som är bra:

Det som imponerar på mig är verkningsgraden. Häromdagen var det -18 grader ute, aggregatet värmde uteluften till +14 endast med den roterande trumman som värmeväxlar (återvinner) värmen från frånluften. Efter aggregatet sitter ett varmvattenbatteri som lyfter temperaturen till +21 grader mha husets värmepump.

Nu när det är riktigt kallt fungerar detta perfekt. Jag har tom strypt temperaturen till max +32 grader på varmvattnet (glykolen) som går till varmvattenbatteriet. Jätteskoj att det funkar som avsett, trots att jag faktiskt inte är riktigt klar ännu, jag har nämligen en del isoleringsjobb kvar att göra.

Min erfarenheter på minus-sidan begränsar möjligheterna som detta aggregat faktiskt skulle kunna ha. Aggregatet skulle bli mer än kanonbra om bara följande fungerade bättre:

Instruktionsboken
Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker. Det handlar bland annat om kapitlet som hanterar fuktforcering, se exempel (pdf). Om någon på ett enkelt sätt kan förklara hur dessa parametrar hänger ihop och hur de används, då skulle jag bli riktigt nöjd.

Rumsreglering fungerar inte för mig
Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i tilluften. Jag har vanliga element i huset som står för merparten av värmen. Värmen via tilluften är alltså inte det huvudsakliga uppvärmningsalternativet utan ett komplement.

Rumsgivaren för ventilationsaggregatet är placerat på övervåningen där solinstrålning ger störst utslag. Rumsgivaren för värmepumpen sitter på nedervåningen, mindre utsatt för solinstrålning. Grundtanken är att ventaggregatet skall "justera" temperaturen på övervåningen där sovrummen finns.

Planen var att rumsreglering skulle bli  mitt huvudsakliga regleringsätt genom att sätta minsta tillåtna tilluftstemperatur på ca 15 grader och max tillåtna tilluftstemperatur på ca 21 grader som värmepumpen också jobbar mot mha sin innegivare. Börvärdet, dvs den innetemperatur som aggregatet strävar efter sätts lite högre än max tillåtna tilluftstemperatur, exempelvis 22 grader.

Syftet med ovanstående teori är att om innetempen överstiger 22 grader, exempelvis vid solinstrålning, skall temperaturen på tilluften minska omvänt proportionerligt mot innetemperaturen, ända ned till 15 grader. Dock skall aggregatet alltid lämna 21 grader på tilluften om innetempen inte är högre än 22 grader.

Ovanstående princip får jag inte fungera. Temperaturen på tilluften efter vattenbatteriet blir helt fel, antingen alldeles för låg eller alldeles för hög, tom högre än max tillåtna tilluftstemperatur. Givetvis har jag provat en mer normal regleringsprincip men då skenar ändå tilluftstemperaturen.

Tilluftsreglering är det som jag nu använder eftersom frånluftsreglering inte funkar bra i och med att frånluft tas från tvättstugan där både pannan och torktumlaren står.

Styrningen för sommarnattkyla är inte perfekt
En av de riktigt bra funktioner som Enervent har infogat är sommarnattkyla, dvs om utetemperaturen är lägre än innetemperaturen under en varm sommarnatt forcerar aggregatet ventilationen och en skön sval bris uppstår i huset. Visst, det låter en del eftersom fläktarna går för fullt, men det är det värt när man kan sova.

Tyvärr passar inte styrningen för sommarnattkyla vårt hus. Anledningen är att villkoret för att sommarnattkylan skall starta alltid omfattar temperaturen på frånluften, även om jag har programmerat att innegivaren skall styra detta. Vi har nämligen frånluft från tvättstugan där pannan står (på nedre botten i huset). Det är alltid varmare där på grund av pannan och det syns tydligt på frånluftstemperaturen. Konsekvensen blir att sommarnattkyla kan slå på om man torktumlar. Torktumlaren en kondenstorktumlare vilken värmer upp luften i tvättstugan ännu mer när den går och därmed triggas sommarnattkylan att starta, även om innegivaren säger att temperaturen på övervåningen är inom de gränser som inte skall innebära någon sommarnattkyla.

Detta skulle kunna lösas genom att kunna välja vilka tempgivare som explicit skall användas för sommarnattkyla samt kunna välja om vilkoret skall vara "och" respektive "eller". "Och" innebär att alla tempgivare måste uppfylla vilkoret för att sommarnattkyla skall starta medans "eller" innebär att det endast räcker med att en tempgivare uppfyller vilkoret. Samma principer bör också kunna väljas för sommarnattkyla stopp, för i mitt fall körs sommarnattkylan tills stopp-tiden har passerats eftersom värmen från tvättstugan "håller upp" frånluftstemperaturen även om rumsgivaren på övervåningen anger att stopp-temperaturen har uppfyllts.

Reglerprincipen för varmvattenbatteriet kan bli bättre
För att styra temperaturen på tilluften som värms av varmvattenbatteriet finns en motorstyrd tre-vägsventil som ökar eller minskar varmvattenflödet genom batteriet. I utgående luftström finns en tempgivare som styrningen använder för att uppnå önskad temperatur.

Värmeanläggningen i mitt hus består av en värmepump som slår på och av och därmed varierar temperaturen på det vatten som passerar genom batteriet med ca ± 10 grader beroende om värmepumpen går eller inte.
Detta gör att det blir svårt att få en riktigt jämn temperatur på tilluften. Enligt specifikation skall aggregatet kunna hålla temperaturen inom en tiondels grad vilket är svårt om reglerprincipen är för enkel, särskilt när värmekällan inte håller en jämn temperatur över tiden. Svårast är när utetemperaturen ligger mellan +5 och minus -5, då aggregatet kräver värme från batteriet samt då temperaturvariationen på värmevattnet är som störst eftersom värmepumpen bara går ibland.

På varmvattenutgången från batteret finns en temperaturgivare. Syftet med den är att vara frysvakt, dvs stänga aggregatet om temperaturen på vattnet blir för låg, dvs för att undvika frysning. Jag vet inte om denna givare är med i algoritmen för att reglera temperaturen på tilluften, men eftersom den sitter där borde den kunna användas? Ännu bättre vore att tillföra ytterligare en tempgivare på varmvatteningången till batteriet. Då skulle styrningen kunna parerera för fluktuationen på varmvattentemperaturen från värmepumpen.

Slutligen
Om ovanstående punkter kunde fixas till skulle jag bli mer än nöjd. Det är redan idag ett kanonfint aggregat med en del brister som i och för sig inte är omöjliga att fixa till i programvaran. Då skulle Envervent LTR-3 Eco EDW få toppbetyg, i alla fall från mig.

/Erik

Då är elförbrukningen summerad för år 2008. Totalt förbrukades 10 768 kWh vilket motsvarar en besparing på ca 8 200kWh (ca 40%) jämfört med innan bytet till värmepump som skedde i juni 2007. 8 200kWh motsvarar 11 800kr räknat i decembers elpris på 1,45kr per KWh. Helt klart godkänt, ligger på kalkylen som gjordes i samband  med att värmepumpen införskaffades.

Nedan följer detaljerad redovisning över år 2008.

Jag bytte ventilationsaggregatet i mars 2008 därav minskade elförbrukningen rejält eftersom det nya aggregatet har likströmsfläktar samt att det inte har något elbatteri för att värma upp tillluften in i huset. Med andra ord drar aggegatet ungefär lika mycket varje månad. Dock finns lite variation beroende på om cirkpumpen går eller inte, samt om ventaggregatet forcerar ventilationen under sommaren.

Vidare har vi under mars månad renoverat badrummen och lagt in elslingor i golvet. Elgolvets förbrukning redovisas som hushållsel, vilket kanske inte är helt korrekt.

Kan inte vara annat än mycket mycket nöjd!

Läs mer om årets elförbrukning här: http://franzens.nu/?p=237

/Erik

I februari 2007 fick vi besök av Tops som på uppdrag av IVT gjorde en del ändringar från fabrik. Det visade sig då att jag hade en mindre bra fungerande expansionsventil. Den byttes på garantin och efter bytet fick jag en anläggning som verkligen presterar jämfört med före bytet.

Före bytet av växelventilen hade jag ett väldigt lågt dT vid kall väderlek. Dessutom avfrostade den ofta. Efter bytet blev det en helt annan anläggning med betydligt bättre kapacitet än tidigare. Vad var det då som hade hänt? Jag skall försöka illustrera det mha två grafer.

Grafen ovan visar före bytet, medan grafen under visar efter bytet.

Skillnaden är tydlig avseende temperaturen på förångaren T11, där expansionsventilen också finns. Efter bytet ripplar temperaturen i förångaren, vilket är ett tecken på att expansionsventilen jobbar. Före bytet fanns ingen rippel alls på temperaturen i förångaren, dvs den "arbetade" inte som den skulle.

Om detta kan hjälpa någon annan IVT-ägare vore det inte fel.

/Erik