07
January
2009
Erfarenheter Enervent LTR-3 Eco EDW
Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. EDW står för varmvattenbatteri.
Sammanfattat är jag nöjd, tom mycket nöjd, dock finns det ett antal punkter som kan bli bättre. Men först till det som är bra:
Det som imponerar på mig är verkningsgraden. Häromdagen var det -18 grader ute, aggregatet värmde uteluften till +14 endast med den roterande trumman som värmeväxlar (återvinner) värmen från frånluften. Efter aggregatet sitter ett varmvattenbatteri som lyfter temperaturen till +21 grader mha husets värmepump.
Nu när det är riktigt kallt fungerar detta perfekt. Jag har tom strypt temperaturen till max +32 grader på varmvattnet (glykolen) som går till varmvattenbatteriet. Jätteskoj att det funkar som avsett, trots att jag faktiskt inte är riktigt klar ännu, jag har nämligen en del isoleringsjobb kvar att göra.
Min erfarenheter på minus-sidan begränsar möjligheterna som detta aggregat faktiskt skulle kunna ha. Aggregatet skulle bli mer än kanonbra om bara följande fungerade bättre:
Instruktionsboken
Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker. Det handlar bland annat om kapitlet som hanterar fuktforcering, se exempel (pdf). Om någon på ett enkelt sätt kan förklara hur dessa parametrar hänger ihop och hur de används, då skulle jag bli riktigt nöjd.
Rumsreglering fungerar inte för mig
Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i tilluften. Jag har vanliga element i huset som står för merparten av värmen. Värmen via tilluften är alltså inte det huvudsakliga uppvärmningsalternativet utan ett komplement.
Rumsgivaren för ventilationsaggregatet är placerat på övervåningen där solinstrålning ger störst utslag. Rumsgivaren för värmepumpen sitter på nedervåningen, mindre utsatt för solinstrålning. Grundtanken är att ventaggregatet skall "justera" temperaturen på övervåningen där sovrummen finns.
Planen var att rumsreglering skulle bli mitt huvudsakliga regleringsätt genom att sätta minsta tillåtna tilluftstemperatur på ca 15 grader och max tillåtna tilluftstemperatur på ca 21 grader som värmepumpen också jobbar mot mha sin innegivare. Börvärdet, dvs den innetemperatur som aggregatet strävar efter sätts lite högre än max tillåtna tilluftstemperatur, exempelvis 22 grader.
Syftet med ovanstående teori är att om innetempen överstiger 22 grader, exempelvis vid solinstrålning, skall temperaturen på tilluften minska omvänt proportionerligt mot innetemperaturen, ända ned till 15 grader. Dock skall aggregatet alltid lämna 21 grader på tilluften om innetempen inte är högre än 22 grader.
Ovanstående princip får jag inte fungera. Temperaturen på tilluften efter vattenbatteriet blir helt fel, antingen alldeles för låg eller alldeles för hög, tom högre än max tillåtna tilluftstemperatur. Givetvis har jag provat en mer normal regleringsprincip men då skenar ändå tilluftstemperaturen.
Tilluftsreglering är det som jag nu använder eftersom frånluftsreglering inte funkar bra i och med att frånluft tas från tvättstugan där både pannan och torktumlaren står.
Styrningen för sommarnattkyla är inte perfekt
En av de riktigt bra funktioner som Enervent har infogat är sommarnattkyla, dvs om utetemperaturen är lägre än innetemperaturen under en varm sommarnatt forcerar aggregatet ventilationen och en skön sval bris uppstår i huset. Visst, det låter en del eftersom fläktarna går för fullt, men det är det värt när man kan sova.
Tyvärr passar inte styrningen för sommarnattkyla vårt hus. Anledningen är att villkoret för att sommarnattkylan skall starta alltid omfattar temperaturen på frånluften, även om jag har programmerat att innegivaren skall styra detta. Vi har nämligen frånluft från tvättstugan där pannan står (på nedre botten i huset). Det är alltid varmare där på grund av pannan och det syns tydligt på frånluftstemperaturen. Konsekvensen blir att sommarnattkyla kan slå på om man torktumlar. Torktumlaren en kondenstorktumlare vilken värmer upp luften i tvättstugan ännu mer när den går och därmed triggas sommarnattkylan att starta, även om innegivaren säger att temperaturen på övervåningen är inom de gränser som inte skall innebära någon sommarnattkyla.
Detta skulle kunna lösas genom att kunna välja vilka tempgivare som explicit skall användas för sommarnattkyla samt kunna välja om vilkoret skall vara "och" respektive "eller". "Och" innebär att alla tempgivare måste uppfylla vilkoret för att sommarnattkyla skall starta medans "eller" innebär att det endast räcker med att en tempgivare uppfyller vilkoret. Samma principer bör också kunna väljas för sommarnattkyla stopp, för i mitt fall körs sommarnattkylan tills stopp-tiden har passerats eftersom värmen från tvättstugan "håller upp" frånluftstemperaturen även om rumsgivaren på övervåningen anger att stopp-temperaturen har uppfyllts.
Reglerprincipen för varmvattenbatteriet kan bli bättre
För att styra temperaturen på tilluften som värms av varmvattenbatteriet finns en motorstyrd tre-vägsventil som ökar eller minskar varmvattenflödet genom batteriet. I utgående luftström finns en tempgivare som styrningen använder för att uppnå önskad temperatur.
Värmeanläggningen i mitt hus består av en värmepump som slår på och av och därmed varierar temperaturen på det vatten som passerar genom batteriet med ca ± 10 grader beroende om värmepumpen går eller inte.
Detta gör att det blir svårt att få en riktigt jämn temperatur på tilluften. Enligt specifikation skall aggregatet kunna hålla temperaturen inom en tiondels grad vilket är svårt om reglerprincipen är för enkel, särskilt när värmekällan inte håller en jämn temperatur över tiden. Svårast är när utetemperaturen ligger mellan +5 och minus -5, då aggregatet kräver värme från batteriet samt då temperaturvariationen på värmevattnet är som störst eftersom värmepumpen bara går ibland.
På varmvattenutgången från batteret finns en temperaturgivare. Syftet med den är att vara frysvakt, dvs stänga aggregatet om temperaturen på vattnet blir för låg, dvs för att undvika frysning. Jag vet inte om denna givare är med i algoritmen för att reglera temperaturen på tilluften, men eftersom den sitter där borde den kunna användas? Ännu bättre vore att tillföra ytterligare en tempgivare på varmvatteningången till batteriet. Då skulle styrningen kunna parerera för fluktuationen på varmvattentemperaturen från värmepumpen.
Slutligen
Om ovanstående punkter kunde fixas till skulle jag bli mer än nöjd. Det är redan idag ett kanonfint aggregat med en del brister som i och för sig inte är omöjliga att fixa till i programvaran. Då skulle Envervent LTR-3 Eco EDW få toppbetyg, i alla fall från mig.
/Erik
Tags: ECO, EDW, Enervent, LTR-3
Trackback from your site.
Comments (8)
Hej Erik!
Kul att höra att du är nöjd (nåja) med ditt Enervent-aggregat. +14C vid -18C låter nästan för bra. Vi ska göra om vårt direktel hus från 1969 till ett lågenergihus, planen är 7000kWh totalt (sol+bergvärme+ftx ska ta oss dit). Det enda som jag undrar över är ljudnivån då Enervent inte säger annat än ljudnivån i fläktrummet. Hör man fläktarna igenom ventilationsdonen?
Jag tänker strunta i att eftervärma, eftersom jag inte tror att det behövs och det blir onödigt dyrt. Klarar man ren frånluftsventilation med tilluft på utomhustemperaturen (mycket okomfortabelt dock), så är det väl inget att bråka om några grader under inomhustemperaturen när det är riktigt kallt. Jag förstår om styrningen kan ha svårt att reglera när temperaturen är så ostabil som den blir med värmepump. Generellt så är det svårt att ha två system som reglerar temperaturen, det blir lätt svängingar. Det är ingen ursäkt för Enervent, bara ett konstaterande.
Förstår däremot inte hur din ventilation är uppbyggd, har du bara frånluft från tvättstugan, ingen annanstans? Annars borde ju inte torktumlare & panna påverka speciellt mycket.
Sommarkylfunktionen är den enskilt största anledningen för mig att välja Enervent + att den verkar ha en genomtänkt OCH ställbar styrning (förutom EC-fläktarna). Men jag jobbar med reglersystem, så jag har väl lite försprång att förstå kanske
Måste erkänna att jag inte fullt förstod just fuktighetsforceringen…
Hej Tommy, här är svar på dina frågor.
Fråga: Hör man fläktarna igenom ventilationsdonen?
Svaret på den frågan är nej. Det som hörs är inte från fläkten. Jag monterade de största ljuddämparna jag kunde hitta. De finns på bild: http://franzens.nu/?p=203.
Eftersom jag modifierat befintlig ventilation kunde jag inte göra den perfekt ljudlös. Det finns ett par grova konstruktionsfel från när huset byggdes om man skall ha helt tyst. Man skall bla ha en ljuddämpare vid varje don, dessutom skall man inte ha någon, förgrening i närheten av något don, vilket jag har.
Slutligen är låg lufthastighet en förutsättning för att få lågt ljud. Mao grova rör.
Fråga: Ingen eftervärme?
Jag skulle inte ta bort den. När det var -18 i början av januari hade jag -14 på luften innan värmebatteriet. Det som inte är nämnt är vi torktumlade då vilket innebar att frånluften var varmare är normalt. Jag har idag satt att till-luften skall hålla +21 grader vilket innebar att varmvattenbatteriet höjde tempen från +14 till +21, dvs 7 grader. 7 grader gör stor skillnad om det är riktigt kallt ute.
Fråga: Hur är min ventilation uppbyggd?
Jag har frånluft i båda badrummen, köket samt tvättstugan. Har elgolvvärme i badrummen. Duschar jag eller framför allt torktumlar ökar frånluftstempen märkbart.
När det gäller instruktionsboken återkommer samma “beskrivningen” för flera funktioner än bara fuktforcering. I övrigt är jag mycket nöjd med aggregatet, förutom det som jag tagit upp. Om du får koll på det får du gärna höra av dig.
Om jag hade haft bergvärme och installerat ventrören från början, då hade jag defenetivt kört med överdimensionerade rör för att få ned lufthastigheten. Dessutom hade jag kondensisolerat till-luftsrören och monterat ett kylbatteri som tar kylan från borrhålet. Driftkostnader för att få kyla blir då riktigt låga, det är endast en cirkpump för att cirkulera brinevätskan till och från borrhålet. Fläkten har du redan i aggregatet och eftersom det är likström drar det inte mycket ström heller. Dock måste man ha grova rör som tillåter höga flöden, för det kräver massor med luft för att kyla när är varmt ute. Mycket mer än vad man tror.
/Erik
Hej igen!
Tack för svaret!
Kommer nog antagligen köpa aggregatet med möjlighet för bergkyla, om det inte kostar hutlöst mer. Nu är ju tyvärr inte kyleffekten så stor, man kan nog få ut dryga 1000W kyleffekt om man forcerar ventilationen ordentligt, hälften om man kör normal hastighet. Har man ingen avskärmning av solen räcker detta inte på långa vägar, men det blir ju inte sämre direkt. Med militärisk disciplin på markiser etc, så borde det räcka. Nu är ju mitt hus souteräng, så det är bara övervåningen som kommer ha riktigt behov av kylning, i det fallet måste jag ju stoppa in kylaren i den grenen av tilluften… Får se hur jag gör. Eftersom mitt effektbehov maximalt kommer vara ca 3kW, så kommer jag köra med markvärme istället för att borra. Det blir betydligt billigare och förhoppningsvis få bättre prestanda med min lösning. Tyvärr så är marktemperaturen inte speciellt låg framåt sommaren, så kylningen kanske tom uteblir.
Ventilationskonstruktionen kommer göras av proffs och mina krav är högt ställda mot dem. Jag kommer se till att jag får ett så tyst system som det går. Systemet kommer göras från “scratch”, då befintliga självdragsystem inte kommer användas.
Med välplacerade tilluftsdon tror jag inte att +12-14C är några problem.
Tommy
[...] har skrivit det förr, dvs jag skulle vilja att Enervent införde en ny funktion där man fick välja vilka givare som [...]
Har undersökt lite varför temperaturen är högre i frånluften och anledningen är att de fyra frånluftsventilerna sitter i taket där det är minst 0,5 grader varmare än innetempgivaren som sitter ca 170cm från golvet.
I tvättstugan där pannan och torktumlaren står är temperaturen ännu högre, särskilt när man torktumlar.
Om man har sväva toleranser på sommarnattkylen, dvs differensen mellan start- och stopptemp är låg, dvs 1-1,5grader då påverkas detta. Konsekvensen är att sommarnattkylan går, även om temperaturen på övervåningen är svalare än stopptemp.
Slutligen, att minska temperaturen i huset mha sommarnattkyle tar extremt lång tid. En grad sänkning tar i princip hela natten.
Imorse stod jag i tvättstugan när sommarnattkylan stängdes av. Kollade anledningen och konstaterade att innetempgivaren visade 22,5 grader och frånluften 23,1 grader.
Sommarnattkyla stopp är satt till just 22,5 grader vilket jag tolkar som att det är en “eller-funktion” för sommarnattkyla stopp. Dvs om innetempgivaren ELLER frånluften når stopptemp, då stannar sommarnattkylan.
En annan lustig konsekvens uppenbarar sig i det ögonblick jag skriver detta inlägg.
Det är kväll och innetemp är 22,5 grader, samma som sommarnattkyla stopp. Frånluftstemp är 23,5 grader, samma som sommarnattkyla start.
Eftersom det är “eller-funktion” på både start och stopp befinner sig sommarnattkylan i en loop: Starta – stoppa – starta – stoppa osv. Rätt enerverande faktiskt.
Funktionen sommarnattkyla går att förbättra, helt klart.
Är rätt less på detta “pumpande”, dvs att sommarnattkylan slår till och från konstant på grund av frånluften är precis lika varm som villkoret för sommarnattkyla start samtidigt som innegivaren på övervåningen är kallare än sommarnattkyla stopp.
Syndromet till/från har pågått till och från i ca 14 dagar nu. Workaround är att stänga av sommarnattkylan, dock borde det fungera bättre. Förbättra detta Enervent!
Utprovning av inställningar för Enervent LTR-3 ECO EDW…
Utprovning av inställningar för Enverent LTR-3 ECO EDW
……