Franzens.nu

Fläktaggreten ur Enevents family-serie har funktionen sommarnattkyla som är en feature som är helt underbar. Principen är enkel, när det är varmt inne och utetemperatuen är svalare då forceras ventilationen. En sval bris uppstår i sovrummen och det går att stockslagga även om det fortfarande är varmt i sovrummet.

Sommarnattkylan sänker endast innetemperaturen någon enstaka grad över natten, men med den svala bris som uppstår pga forceringen blir effekten att man inte bryr sig om värmen så mycket – man sover gott ändå.

Funderar om jag skall koppla om värmeväxlaren, dvs att ändra från att ha den inkopplad mellan panna och volymtank till att montera den mellan volymtank och elementslingorna.

Syftet är att det är tröghet i sekundärkretsen som värmer vattenbatteriet på vinden och att styrningen av shunten på batteriet är så pass långsam att den har svårt att anpassa sig vilket gör att temperaturen på tilluften in i huset varierar onödigt mycket, särskilt när det är lite längre tider mellan värmepumpstarterna.

Effekten är idag att när värmepumpen slutar producera varmvatten kommer det kallt returvatten från elementen in i växlaren. Om den flyttas kommer värmen in i växlaren att sjunka långsammare vilket bör betyda en jämnare temperatur på tilluften.

Får se om jag går vidare med detta.

Elförbrukningen med IVT Optima 600 för år 2009 verkar följa kalkylen i år också. Det är inte någon större skillnad mellan 2008 och 2009. Byte till värmepump skedde i juni 2007.

Det är en utmaning att inte öka hushållselen eftersom en relativt eltörstig LCD-Tv tillkommit. Har också monterat utomhusbelysning, men den drar inte mycket, ca 20W när det är mörkt ute.

På optimeringsfronten har jag monterat timer för att sänka elgolv-värmen 3,5° i de två badrummen när ingen är hemma samt på natten när vi sover. Har också sänkt ventilationen på dagtid under vardagarna när ingen är hemma.

Ovan visar ett diagram över hur mycket elförbrukningen minskat per månad räknat i kWh efter installationen.

Har börjat gräva i inställningarna för aggregatet. Har satt mig ned och lusläst instruktionsboken för 100:e gången och försökt göra en ansats och påbörja utprovning för de förutsättningar som finns i vårt hus. Skall försöka uppdatera denna post med resultatet från utprovningen.

Föutsättningarna är alltså aggregatet Enervent LTR-3 med tilluftsaggregat där tillskottsvärmen tas från husets värmevattensystem. Läs om installationen här och erfarenheterna här:

Huvudmeny->Tidprogram->veckour

• På = 08
• Av = 15
• Må, Ti, On, To, Fr = valda
• Händelse = Borta

Huvudmeny->Inställningar->Fläkthastigheter->Normal hastighet

• Till fläkt = 43%
• Från fläkt = 55 %

Syfte: Skapa undertryck i huset så inte fukten trycks ut i isoleringen. Problemet är att det är svårt att veta om dessa inställningar verkligen genererar undertryck.

2009-10-25: Ändrat förhållandet till/från från 30/45 till 42/50.
2010-01-05: Ändrat förhållandet till/från från 42/50 till 55/43 för att öka verkningsgraden i FTX och få mer undertryck i huset.

Huvudmeny->Inställningar->Fläkthastigheter->Övertryck

• Till fläkt = 80 %
• Från fläkt = 30 %

Övertyck är bra om man skall tända en brasa i så väl öppen spis som braskamin. Vi har ingetdera, men när man lagar mat som osar kan det vara en fördel.

2010-01-05: Ändrat förhållandet till/från från 50/30 till 80/30 för att öka övertycket.

Huvudmeny->Inställningar->Temperatur

• Temp reg sätt = till
• Inst. värde = 21,8°
• Minimi = 15°
• Max = 22°
• SP1 = vald (rumsgivare för panel 1)

Har tidigare gått bet på inställningarna för rumstyrning. Nu skall jag löpa linan ut och verkligen prova. Riktiga provet blir när det blir kallare än -5 grader ute. Det jag närmast funderar över är att minska Max från 25° till minst 23°, gärna ännu lägre.

2009-04-20: Har ändrat börvärdet, dvs “inst. värde” till 21,8° eftersom det normalt är lite varmare på övervåningen. Har också sänkt Max från 25° till 22°. Finns ingen anledning att blåsa in varmare luft när det finns element som står för merparten av värmen.
2009-10-25: Ändrat Temp reg sätt från “rum” till “till”. Dvs till-luftsreglering. Får inte till rumsreglering, temperaturen på till-luften åker berg och dalbana. Beror förmodligen på värmepumpen som har flytande kondensering.
2010-01-05: Ändrat tillbaka temp reg sätt till “rum”. Dvs rumsgivarstyrning. Har ökat hastighet på cirkpumpen över värmebatteriet och därmed fungerar också rumsgivarstyrningen betydligt bättre, särskilt när det är kallt ute eftersom det innebär en högre och jämnare temperatur på värmevattnet till varmvattenbatteriet.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt

• Fukt = ja
• CO2 = ja
• Temp forcering = nej

Har valt bort temp forcering eftersom det finns element i huset som står för merparten av uppvärmningen.

2010-02-20: Har tillfälligt stängt av CO2-forcering

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Man.forcering

• Forc.tid = 46 min
• Fläktef. = 90 %

Manuell forcering är kanonbra eftersom man kan vädra ut huset utan att öppna några fönster.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->Fukt.forcering

• Funktion = automatisk (48h medeltal)
• Fuktgräns = 10 %
• Vent.max ef = 75 %
• RH P-band = 15 %
• PH I-t = 15 min
• RH DZ = 5 %
• Reset t = 30 min

Fuktforcering är extremt svårt att få rätt uppträdande. Problemet är fukten i uteluften som kan virra till det, även om man kör automatiskt. Övriga inställningar för fuktforcering är verkligen “try and error” då det är svårt att förstå vad som menas i instruktionsboken.

2009-10-25: De värden som visas ovan genererar aldrig någon fuktforcering. Måste analyser varför.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->CO2.forcering

• CO2-gräns = 450 ppm
• Vent max ef = 100 %
• CO2 P-band = 300 ppm
• CO2 I-t = 40 min
• CO2 DZ = 50 ppm
• Reset t = 50 min

Minsta tillåtna CO2-gräns är just 450 ppm och tanken är att fläkten skall öka sakta om koldioxidhalten når över denna tröskel. Normalt skapar familjen på tre personer ca 250 ppm koldioxid. P-band, I-t, DZ och Reset t är precis som ovan svåra att förstå vad som menas i instruktionsboken.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->Temp.forcering
Har inte aktiverat temperaturforcering. Se ovan, under Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->Begränsn.funkt

• P-band = 5°
• I-t = 30 min
• DZ = 1°
• Reset t = 40 min

Tanken är att om till-luften av någon anledning antingen blir för kall eller för varm skall ventilationen sakta klinga av.
P-band, I-t, DZ och Reset t är precis som ovan svåra att förstå vad som menas i instruktionsboken.

Huvudmeny->Inställningar->Situationsstyrning->Borta

• Fläktef. = 30%
• Temp.sänk. = 0,0°
• Värme = ja
• Kylning = ja

Lägre ventilation när man är borta. Styrs idag med tids-inställningar, se ovan.

Huvudmeny->Inställningar->Sommarnattkyla

• S-natt gräns = 10°
• S-natt start = 23,5°
• S-natt stopp = 22,5°
• S-natt temp.diff = 2°
• S-natt fläkteffekt = 85%
• Kylning off = nej
• Start = 15
• Stopp = 08
• Må, Ti, On, To Fr, Lö Sö = valda

En helt underbar funktion! Skapar frisk fläkt i huset när det är varmt inne och kallare ute. Dock lite svår att ställa in.

2009-10-25: Sommarnattkyla genererade pumpning ett antal nätter under senhösten. Stängde av funktionen när det var som mest irriterande.

Påträffade ett märkligt fenommen idag gällande sommarnattkyla för Enervent LTR-3. Använder följande inställningar för sommarnattkyla:

• S-natt gräns  = 10°
• S-natt start = 23,5°
• S-natt stopp = 22,5°
• S-natt temp.diff = 2°
• S-natt fläkteffekt = 85%
• Kylning off = nej
• Start = 15
• Stopp = 08
• Må, Ti, On, To Fr, Lö Sö = valda

Under kvällen “pumpade” sommarnattkylan av och på var 10:e sekund. Gick till panelen för att undersöka varför. Till saken hör att vi torktumlade (kondenstumlare) och i tvättstugan finns en frånluftsventil vilket gör att temperaturen på frånluften påverkas. I övrigt finns det frånluftsventiler i de båda badrummen samt i köket.

Konstaterade att frånluftens temperatur var 23,3 grader medan rumsgivaren, som sitter i hallen på övervåningen angav 22,0 grader. Effekten blev alltså att, efter att ha studerat villkoren för sommarnattkyla i instruktionsboken, att sommarnattkylan aktiverades av frånluftens temperatur för att därefter inaktiveras av rumsgivarens temperatur.

Jag har skrivit det förr, dvs jag skulle vilja att Enervent införde en ny funktion där man fick välja vilka givare som skall aktivera samt avaktivera sommarnattkylan. I mitt fall skulle jag önska att endast rumsgivaren skulle styra detta eftersom det är möjligt att aktivera sommarnattkyla via frånluften med hjälp av torktumlaren.

/Erik

Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. EDW står för varmvattenbatteri.

Sammanfattat är jag nöjd, tom mycket nöjd, dock finns det ett antal punkter som kan bli bättre. Men först till det som är bra:

Det som imponerar på mig är verkningsgraden. Häromdagen var det -18 grader ute, aggregatet värmde uteluften till +14 endast med den roterande trumman som värmeväxlar (återvinner) värmen från frånluften. Efter aggregatet sitter ett varmvattenbatteri som lyfter temperaturen till +21 grader mha husets värmepump.

Nu när det är riktigt kallt fungerar detta perfekt. Jag har tom strypt temperaturen till max +32 grader på varmvattnet (glykolen) som går till varmvattenbatteriet. Jätteskoj att det funkar som avsett, trots att jag faktiskt inte är riktigt klar ännu, jag har nämligen en del isoleringsjobb kvar att göra.

Min erfarenheter på minus-sidan begränsar möjligheterna som detta aggregat faktiskt skulle kunna ha. Aggregatet skulle bli mer än kanonbra om bara följande fungerade bättre:

Instruktionsboken
Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker. Det handlar bland annat om kapitlet som hanterar fuktforcering, se exempel (pdf). Om någon på ett enkelt sätt kan förklara hur dessa parametrar hänger ihop och hur de används, då skulle jag bli riktigt nöjd.

Rumsreglering fungerar inte för mig
Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i tilluften. Jag har vanliga element i huset som står för merparten av värmen. Värmen via tilluften är alltså inte det huvudsakliga uppvärmningsalternativet utan ett komplement.

Rumsgivaren för ventilationsaggregatet är placerat på övervåningen där solinstrålning ger störst utslag. Rumsgivaren för värmepumpen sitter på nedervåningen, mindre utsatt för solinstrålning. Grundtanken är att ventaggregatet skall "justera" temperaturen på övervåningen där sovrummen finns.

Planen var att rumsreglering skulle bli  mitt huvudsakliga regleringsätt genom att sätta minsta tillåtna tilluftstemperatur på ca 15 grader och max tillåtna tilluftstemperatur på ca 21 grader som värmepumpen också jobbar mot mha sin innegivare. Börvärdet, dvs den innetemperatur som aggregatet strävar efter sätts lite högre än max tillåtna tilluftstemperatur, exempelvis 22 grader.

Syftet med ovanstående teori är att om innetempen överstiger 22 grader, exempelvis vid solinstrålning, skall temperaturen på tilluften minska omvänt proportionerligt mot innetemperaturen, ända ned till 15 grader. Dock skall aggregatet alltid lämna 21 grader på tilluften om innetempen inte är högre än 22 grader.

Ovanstående princip får jag inte fungera. Temperaturen på tilluften efter vattenbatteriet blir helt fel, antingen alldeles för låg eller alldeles för hög, tom högre än max tillåtna tilluftstemperatur. Givetvis har jag provat en mer normal regleringsprincip men då skenar ändå tilluftstemperaturen.

Tilluftsreglering är det som jag nu använder eftersom frånluftsreglering inte funkar bra i och med att frånluft tas från tvättstugan där både pannan och torktumlaren står.

Styrningen för sommarnattkyla är inte perfekt
En av de riktigt bra funktioner som Enervent har infogat är sommarnattkyla, dvs om utetemperaturen är lägre än innetemperaturen under en varm sommarnatt forcerar aggregatet ventilationen och en skön sval bris uppstår i huset. Visst, det låter en del eftersom fläktarna går för fullt, men det är det värt när man kan sova.

Tyvärr passar inte styrningen för sommarnattkyla vårt hus. Anledningen är att villkoret för att sommarnattkylan skall starta alltid omfattar temperaturen på frånluften, även om jag har programmerat att innegivaren skall styra detta. Vi har nämligen frånluft från tvättstugan där pannan står (på nedre botten i huset). Det är alltid varmare där på grund av pannan och det syns tydligt på frånluftstemperaturen. Konsekvensen blir att sommarnattkyla kan slå på om man torktumlar. Torktumlaren en kondenstorktumlare vilken värmer upp luften i tvättstugan ännu mer när den går och därmed triggas sommarnattkylan att starta, även om innegivaren säger att temperaturen på övervåningen är inom de gränser som inte skall innebära någon sommarnattkyla.

Detta skulle kunna lösas genom att kunna välja vilka tempgivare som explicit skall användas för sommarnattkyla samt kunna välja om vilkoret skall vara "och" respektive "eller". "Och" innebär att alla tempgivare måste uppfylla vilkoret för att sommarnattkyla skall starta medans "eller" innebär att det endast räcker med att en tempgivare uppfyller vilkoret. Samma principer bör också kunna väljas för sommarnattkyla stopp, för i mitt fall körs sommarnattkylan tills stopp-tiden har passerats eftersom värmen från tvättstugan "håller upp" frånluftstemperaturen även om rumsgivaren på övervåningen anger att stopp-temperaturen har uppfyllts.

Reglerprincipen för varmvattenbatteriet kan bli bättre
För att styra temperaturen på tilluften som värms av varmvattenbatteriet finns en motorstyrd tre-vägsventil som ökar eller minskar varmvattenflödet genom batteriet. I utgående luftström finns en tempgivare som styrningen använder för att uppnå önskad temperatur.

Värmeanläggningen i mitt hus består av en värmepump som slår på och av och därmed varierar temperaturen på det vatten som passerar genom batteriet med ca ± 10 grader beroende om värmepumpen går eller inte.
Detta gör att det blir svårt att få en riktigt jämn temperatur på tilluften. Enligt specifikation skall aggregatet kunna hålla temperaturen inom en tiondels grad vilket är svårt om reglerprincipen är för enkel, särskilt när värmekällan inte håller en jämn temperatur över tiden. Svårast är när utetemperaturen ligger mellan +5 och minus -5, då aggregatet kräver värme från batteriet samt då temperaturvariationen på värmevattnet är som störst eftersom värmepumpen bara går ibland.

På varmvattenutgången från batteret finns en temperaturgivare. Syftet med den är att vara frysvakt, dvs stänga aggregatet om temperaturen på vattnet blir för låg, dvs för att undvika frysning. Jag vet inte om denna givare är med i algoritmen för att reglera temperaturen på tilluften, men eftersom den sitter där borde den kunna användas? Ännu bättre vore att tillföra ytterligare en tempgivare på varmvatteningången till batteriet. Då skulle styrningen kunna parerera för fluktuationen på varmvattentemperaturen från värmepumpen.

Slutligen
Om ovanstående punkter kunde fixas till skulle jag bli mer än nöjd. Det är redan idag ett kanonfint aggregat med en del brister som i och för sig inte är omöjliga att fixa till i programvaran. Då skulle Envervent LTR-3 Eco EDW få toppbetyg, i alla fall från mig.

/Erik

Sakta och förhoppningsvis säkert närmar jag mig "klar" när det gäller installation av det nya ventilationaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. Denna helg har jag isolerat all vattenrörsdragning och justerat in vattenflödet (glykol) genom värmebatteriet. Anser mig vara rätt nöjd, även om jag ännu inte hunnit prova det under riktigt låga utetemperaturer. I veckan var det som mest -10 ute, men då var jag borta på jobb.

Har också anslutit avlopp, om det trots allt bildas kondens inuti aggregatet. Hitills har det inte blivit något, men man vet ju inte.

Nu återstår färdigställandet av isolering av ventrör samt även varmvattenbatteriet som är plåtrent. Skall bli riktigt skönt att kunna avsluta själva installationsjobbet, har hållit på från och till sedan i våras, vilket är alldeles för länge.

/Erik

Nu har jag äntligen kommit till skott, kretsen som går från tvättstugan upp till kallvind där varmvattenbatteriet sitter är ny fylld med glykol. Ca 4 liter gick åt och nu återstår att justera om flödet genom batteriet  eftersom glykol har andra egenskaper än vanligt vatten.

Att byta till glykol har blivit aktuellt sedan utetemperaturen stadigt börjat falla under noll-strecket. Det som jag varit mest orolig över är den sk bypassen som kortsluter varmvattenbatteriet och som ansluter till shunten (som sitter efter batteriet) Om shunten står på max värme är det nämligen ingen cirkulation i det röret och om det blir extremt kallt får jag för mig att det kanske kan frysa?

I vilket fall som helst, nu har jag frysskydd ned till minst -30 grader, det borde räcka långt!

För övrigt är isoleringen kvar. Skall bland annat försöka hitta något bra sätt att isolera varmvattenbatteriet som är en plåtlåda. Om man kunde limma på någon form av tjock skumgummi tro?

Det börjar kännas rätt skönt att sakerna trillar på plats, även om det är en del jobb kvar. Småpill är vad det är.

 /Erik

Tack Enervent för den eminemta Enervent Energy Optimizer. Jag har löst stora delar av mina justeringsproblem med denna lilla applikation. Den stora upptäckten jag gjorde var att jag måste öka hastigheten på fläktarna rejält om jag skall komma upp i boverkets normer för ventilation i vårt hus. I och med att jag ökade farten på luften fungerade regleringen av värmen i varmvattenbatteriet betydligt bättre.

Det som jag skriver har sagts till mig en mängd gånger men jag har inte brytt mig så mycket eftersom jag inte insåg att jag måste sätta mer sprätt på fläktarna för att få bra ventilation.

Nu är inte justeringen helt klar. Jag skall tömma kretsen och korta ett kopparör två cm, återisolera och fylla kretsen med glykol.

/Erik

I våras bytte jag ventilationaggregatet till ett Enervent LTR-3 Eco EDW. Anledningen var att det gamla aggregatet bullrade hemskt mycket samt att det var ett 18 år gammalt korsströmaggregat.
EDW står för varmvattenbatteri vilket betyder att värmepumpen värmer upp tilluften efter ventilationsaggregatet i ett innan det blåses in i huset. Detta görs med ett så kallat varmvattenbatteri som monteras på till-luftskanalen.

Anläggningen är placerad på kallvind och eftersom varmvattenbatteriet hanterar vatten så kan det frysa. Eftersom jag har en volymtank med 120 liter värmevatten så är det inte alls lyckat om något skulle frysa sönder på vinden och börja läcka. Därför har jag skapat en egen krets till varmvattenbatteriet. Kretsen ser ut som följer.

Längst ned sitter värmeväxlaren som är inkopplad på pannans framledning, innan volymtanken. Uppvärmt vatten shuntas in i slingan av S2 vars syfte är att stabilisera temperaturen i slingan. Detta eftersom värmepumpen jobbar mellan två temperaturer, start och stopp vilket innebär att temperaturen på värmevattnet genom växlaren varierar beroende på om värmepumpen går eller inte. Utetemperaturen har givetvis stor inverkan också.

S3 styrs däremot av ventilationsaggregatet. S3 är en motordriven shuntventil. På varje sida om S3 sitter en strypventil för att kunna reglera flödet genom varmvattenbatteriet . Efter att ha laborerat massor med olika inkopplingar har jag kommit fram till att det är mycket viktigt att flödet blir rätt genom batteriet. Detta eftersom ventilationsaggregatets reglerprincip inte verkar vara speciellt avancerad. Den styrs förmodligen endast av tempgivaren som sitter i till-luftskanalen efter varmvattenbatteriet, även om det faktiskt sitter en tempgivare på vattenröret som leder ut från varmvattenbatteriet. Den givarens uppgift är att tillse att aggregatet inte fryser sönder och man skulle kunna förvänta sig att den har något samband med regleringen av temperaturen. Dock verkar det inte vara fallet.

Installationen
Det började i våras med att riva den gamla anläggningen och få upp den nya på vinden. Samtidigt som detta gjordes renoverade vi badrummen där ventilationsstammen passerar. Detta innebar att jag bytte ventrören från 120 till 160 mm så långt det var möjligt. Lägre lufthastighet och mindre ljud är tanken.

Uppepå vinden skulle nya ljuddämpare få plats, något som knappt existerade innan. Jag beställde de största jag kunde hitta på www.ventilationsbutiken.com och det var lite klurigt att komma på hur alla rör skulle dras uppepå vinden. För att kunna beställa rätt rörmängd var jag nämligen tvungen att göra en enkel ritning hur alla rör skulle dras, annars skulle det bli svårt att bedömma hur mycket jag skulle behöva beställa.

Själva installationen kan man dela upp i ett antal olika steg:

1. Riva befintlig anläggning och få nya ventilationsaggregatet på plats
2. Ansluta ventilationsrören
3. Ansluta varmvattenbatteriet inklusive VVS till dito
4. Dra el och installera manöverpanel och alla givare
5. Driftsätta och justera
6. Isolera anläggningen

Det var ett rätt stort och omfattande arbete som tog ett par dagar. Idag, när detta skrivs, lite mer än ett halvår efter start har jag ännu inte passerat steg 5 helt. Jag har gjort delar av steg 6  klart, men då justeringen inte är enkel med ett varmvattenbatteri så har det tagit tid. Jag har iofs långt ifrån jobbat heltid med detta, men det har tagit beydligt mer tid än vad jag trodde från början.

Nedan följer ett antal bilder från installationen.

 

Ovan är en bild på nya ventilationsaggregatet med en del rördragning. På dess vänstra sida, längst bort, är uteluften inkopplad. Närmast kameran sitter avluften ansluten. På bilden syns dessutom alla kablar som går in i ventilationsaggregatet .

På uteluften sitter ett motordrivet spjäll. Om strömmen försvinner stängs spjället med en fjäder och därmed skall ingen uteluft kunna komma in. Detta är ett sätt att minska risken för att varmvattenbatteriet skall frysa sönder om aggregatet blir utan ström.

Detta är en bild tagen bortanför själva aggregatet. Aggregatet står precis nedan bildens nederkant. Röret som går till höger är frånluften som kommer direkt från hustet. Röret i mitten, till-luften, passerar ljuddämparen och in i vattenbatteriet för att därefter dyka ned i huset. Röret i bildens vänstra övre del tillhör avluften som passerar ut genom taket. På bilden har jag börjat isolera en del.

På bilden syns varmvattenbatteriet som är den gråa plåtlådan till vänster. Dessutom syns trevägs-shunten som reglerar hur mycket varmvatten som skall rinna genom batteriet. Shunten sitter inkopplad på batteriets utlopp, i bilden kommer det röret uppifrån. Själva inkopplingen mot batteriet sker mha en flexslang. Detta för att kunna tippa batteriet i syfte att kunna lufta batteriets värmeelement. Under batteriet syns bypassen som är kopplad till trevägs-shunten. Under varmvattenbatteriet syns en badbalja – om det trots allt skulle läcka.

Det som saknas i denna bilden är de två strypventilerna. En på bypassen och en på utloppet från batteriet. Att justera flödet genom dessa är inte helt lätt. Gör man fel får man inte stabil temperatur på till-luften alternativt för lite värme.

I tvättstugan, på bottenplan, sitter volymtanken monterad i en vanlig garderob för att slippa se eländet. Volymtanken syns högst upp i bilden. Kopparröret längst ned i bilden är framledningen från pannan och värmepumpen. Framledningen passerar den lilla värmeväxlaren som står på golvet till höger för att därefter ansluta till volymtanken. På utgången från volymtanken sitter givaren för framledningen.

Jag har monterat tre ballofixer för att kunna koppla bort volymtanken om jag måste tömma systemet på vatten. Bra att slippa tömma 120liter vatten i onödan.

Kretsen som går upp till varmvattenbatteriet på vinden består av en mängd prylar i detta bygge. Ett expansionskärl är ett måste. Bakom kärlet sitter cirkpumpen. Ovanpå cirkpumpen sitter shunten S2 som skall tillse att temperaturen på vattnet i kretsen är någorlunda jämn.

I övrigt har jag monterat manöverpanelen på nedre botten, i tvättstugan. Har också monterat en innegivare i hallen på övre plan.

Kvar att göra
Förutom att justera anläggningen måste jag isolera ventilationsrören klart. Det är inget skoj, men det måste göras. Vidare måste jag dämpa vibrationerna från cirkpumpen då pumpen använder väggen som resonanslåda.  Till sist, om det behövs, vore de inte fel att byta genomförningen i yttertaket för avluften. Nu är den 120mm, jag skulle vilja att den är 160mm.
Vidare skall jag kanske flytta värmeväxlaren från före volymtanken till efter.

Erfarenheter
Detta blev mer omfattande än jag anade. Rörjobbet är inte så svårt, även om det tar tid. VVS-arbetet är inte heller avancerat, bara man har bra verktyg. Dock tar det tid – massor med tid. Särskilt när man har ett jobb att gå till…

Att ha bra kontakt med återförsäljaren är ett måste då det var mycket svårt att tyda hur alla givare skulle kopplas in i aggregatet. Min återförsäljaren, Tommy Lind på Climatprodukter i Åkersberga har hjälp mig på ett alldeles förträffligt bra sätt. Enervent i Finland har likaså ställt upp på ett mycket bra sätt när jag har kommit med mina frågor.

Själva vewntilationsaggregatet är kanonfint. Det har likströmsfläktar som minskar elförbrukningen rejält. Nu drar det ca 29W jämfört med det gamla som drog 130W under jämförbara förhållanden.

Det som är kvar för att göra mig riktigt nöjd är ett antal småsaker:

• Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker.
• Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i huset. Idag kör jag till-luftsreglering.
• Sommarnattkyla (dvs forcering då uteluften är kallare än inneluften) använder två givare för att starta forceringen. Givetvis innegivaren men också frånluftsgivaren vilket innebär att sommarnattkyla kan triggas när man drar igång torktumlaren i tvättstugan, detta trots att husets temperatur i övrigt inte är onormalt hög.

Ovanstående har jag tagit upp med Enervent, dock har jag ännu inte fått mina synpunkter hanterade, vilket jag jobbar på. Skulle detta lösa sig så har jag fått ett kanonfint aggregat som uppfyller alla mina förväntningar.

Sommarnattkylan har visat sig vara en funktion som är alldeles ypperlig. Under varma sommarnätter har vi en svag bris i sovrummet, varken för mycket eller för lite. Man sover gott!

/Erik