Tack Enervent för den eminemta Enervent Energy Optimizer. Jag har löst stora delar av mina justeringsproblem med denna lilla applikation. Den stora upptäckten jag gjorde var att jag måste öka hastigheten på fläktarna rejält om jag skall komma upp i boverkets normer för ventilation i vårt hus. I och med att jag ökade farten på luften fungerade regleringen av värmen i varmvattenbatteriet betydligt bättre.

Det som jag skriver har sagts till mig en mängd gånger men jag har inte brytt mig så mycket eftersom jag inte insåg att jag måste sätta mer sprätt på fläktarna för att få bra ventilation.

Nu är inte justeringen helt klar. Jag skall tömma kretsen och korta ett kopparör två cm, återisolera och fylla kretsen med glykol.

/Erik

I våras bytte jag ventilationaggregatet till ett Enervent LTR-3 Eco EDW. Anledningen var att det gamla aggregatet bullrade hemskt mycket samt att det var ett 18 år gammalt korsströmaggregat.
EDW står för varmvattenbatteri vilket betyder att värmepumpen värmer upp tilluften efter ventilationsaggregatet i ett innan det blåses in i huset. Detta görs med ett så kallat varmvattenbatteri som monteras på till-luftskanalen.

Anläggningen är placerad på kallvind och eftersom varmvattenbatteriet hanterar vatten så kan det frysa. Eftersom jag har en volymtank med 120 liter värmevatten så är det inte alls lyckat om något skulle frysa sönder på vinden och börja läcka. Därför har jag skapat en egen krets till varmvattenbatteriet. Kretsen ser ut som följer.

Längst ned sitter värmeväxlaren som är inkopplad på pannans framledning, innan volymtanken. Uppvärmt vatten shuntas in i slingan av S2 vars syfte är att stabilisera temperaturen i slingan. Detta eftersom värmepumpen jobbar mellan två temperaturer, start och stopp vilket innebär att temperaturen på värmevattnet genom växlaren varierar beroende på om värmepumpen går eller inte. Utetemperaturen har givetvis stor inverkan också.

S3 styrs däremot av ventilationsaggregatet. S3 är en motordriven shuntventil. På varje sida om S3 sitter en strypventil för att kunna reglera flödet genom varmvattenbatteriet . Efter att ha laborerat massor med olika inkopplingar har jag kommit fram till att det är mycket viktigt att flödet blir rätt genom batteriet. Detta eftersom ventilationsaggregatets reglerprincip inte verkar vara speciellt avancerad. Den styrs förmodligen endast av tempgivaren som sitter i till-luftskanalen efter varmvattenbatteriet, även om det faktiskt sitter en tempgivare på vattenröret som leder ut från varmvattenbatteriet. Den givarens uppgift är att tillse att aggregatet inte fryser sönder och man skulle kunna förvänta sig att den har något samband med regleringen av temperaturen. Dock verkar det inte vara fallet.

Installationen
Det började i våras med att riva den gamla anläggningen och få upp den nya på vinden. Samtidigt som detta gjordes renoverade vi badrummen där ventilationsstammen passerar. Detta innebar att jag bytte ventrören från 120 till 160 mm så långt det var möjligt. Lägre lufthastighet och mindre ljud är tanken.

Uppepå vinden skulle nya ljuddämpare få plats, något som knappt existerade innan. Jag beställde de största jag kunde hitta på www.ventilationsbutiken.com och det var lite klurigt att komma på hur alla rör skulle dras uppepå vinden. För att kunna beställa rätt rörmängd var jag nämligen tvungen att göra en enkel ritning hur alla rör skulle dras, annars skulle det bli svårt att bedömma hur mycket jag skulle behöva beställa.

Själva installationen kan man dela upp i ett antal olika steg:

1. Riva befintlig anläggning och få nya ventilationsaggregatet på plats
2. Ansluta ventilationsrören
3. Ansluta varmvattenbatteriet inklusive VVS till dito
4. Dra el och installera manöverpanel och alla givare
5. Driftsätta och justera
6. Isolera anläggningen

Det var ett rätt stort och omfattande arbete som tog ett par dagar. Idag, när detta skrivs, lite mer än ett halvår efter start har jag ännu inte passerat steg 5 helt. Jag har gjort delar av steg 6  klart, men då justeringen inte är enkel med ett varmvattenbatteri så har det tagit tid. Jag har iofs långt ifrån jobbat heltid med detta, men det har tagit beydligt mer tid än vad jag trodde från början.

Nedan följer ett antal bilder från installationen.

Ovan är en bild på nya ventilationsaggregatet med en del rördragning. På dess vänstra sida, längst bort, är uteluften inkopplad. Närmast kameran sitter avluften ansluten. På bilden syns dessutom alla kablar som går in i ventilationsaggregatet .

På uteluften sitter ett motordrivet spjäll. Om strömmen försvinner stängs spjället med en fjäder och därmed skall ingen uteluft kunna komma in. Detta är ett sätt att minska risken för att varmvattenbatteriet skall frysa sönder om aggregatet blir utan ström.

Detta är en bild tagen bortanför själva aggregatet. Aggregatet står precis nedan bildens nederkant. Röret som går till höger är frånluften som kommer direkt från hustet. Röret i mitten, till-luften, passerar ljuddämparen och in i vattenbatteriet för att därefter dyka ned i huset. Röret i bildens vänstra övre del tillhör avluften som passerar ut genom taket. På bilden har jag börjat isolera en del.

På bilden syns varmvattenbatteriet som är den gråa plåtlådan till vänster. Dessutom syns trevägs-shunten som reglerar hur mycket varmvatten som skall rinna genom batteriet. Shunten sitter inkopplad på batteriets utlopp, i bilden kommer det röret uppifrån. Själva inkopplingen mot batteriet sker mha en flexslang. Detta för att kunna tippa batteriet i syfte att kunna lufta batteriets värmeelement. Under batteriet syns bypassen som är kopplad till trevägs-shunten. Under varmvattenbatteriet syns en badbalja – om det trots allt skulle läcka.

Det som saknas i denna bilden är de två strypventilerna. En på bypassen och en på utloppet från batteriet. Att justera flödet genom dessa är inte helt lätt. Gör man fel får man inte stabil temperatur på till-luften alternativt för lite värme.

I tvättstugan, på bottenplan, sitter volymtanken monterad i en vanlig garderob för att slippa se eländet. Volymtanken syns högst upp i bilden. Kopparröret längst ned i bilden är framledningen från pannan och värmepumpen. Framledningen passerar den lilla värmeväxlaren som står på golvet till höger för att därefter ansluta till volymtanken. På utgången från volymtanken sitter givaren för framledningen.

Jag har monterat tre ballofixer för att kunna koppla bort volymtanken om jag måste tömma systemet på vatten. Bra att slippa tömma 120liter vatten i onödan.

Kretsen som går upp till varmvattenbatteriet på vinden består av en mängd prylar i detta bygge. Ett expansionskärl är ett måste. Bakom kärlet sitter cirkpumpen. Ovanpå cirkpumpen sitter shunten S2 som skall tillse att temperaturen på vattnet i kretsen är någorlunda jämn.

I övrigt har jag monterat manöverpanelen på nedre botten, i tvättstugan. Har också monterat en innegivare i hallen på övre plan.

Kvar att göra
Förutom att justera anläggningen måste jag isolera ventilationsrören klart. Det är inget skoj, men det måste göras. Vidare måste jag dämpa vibrationerna från cirkpumpen då pumpen använder väggen som resonanslåda.  Till sist, om det behövs, vore de inte fel att byta genomförningen i yttertaket för avluften. Nu är den 120mm, jag skulle vilja att den är 160mm.
Vidare skall jag kanske flytta värmeväxlaren från före volymtanken till efter.

Erfarenheter
Detta blev mer omfattande än jag anade. Rörjobbet är inte så svårt, även om det tar tid. VVS-arbetet är inte heller avancerat, bara man har bra verktyg. Dock tar det tid – massor med tid. Särskilt när man har ett jobb att gå till…

Att ha bra kontakt med återförsäljaren är ett måste då det var mycket svårt att tyda hur alla givare skulle kopplas in i aggregatet. Min återförsäljaren, Tommy Lind på Climatprodukter i Åkersberga har hjälp mig på ett alldeles förträffligt bra sätt. Enervent i Finland har likaså ställt upp på ett mycket bra sätt när jag har kommit med mina frågor.

Själva vewntilationsaggregatet är kanonfint. Det har likströmsfläktar som minskar elförbrukningen rejält. Nu drar det ca 29W jämfört med det gamla som drog 130W under jämförbara förhållanden.

Det som är kvar för att göra mig riktigt nöjd är ett antal småsaker:

• Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker.
• Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i huset. Idag kör jag till-luftsreglering.
• Sommarnattkyla (dvs forcering då uteluften är kallare än inneluften) använder två givare för att starta forceringen. Givetvis innegivaren men också frånluftsgivaren vilket innebär att sommarnattkyla kan triggas när man drar igång torktumlaren i tvättstugan, detta trots att husets temperatur i övrigt inte är onormalt hög.

Ovanstående har jag tagit upp med Enervent, dock har jag ännu inte fått mina synpunkter hanterade, vilket jag jobbar på. Skulle detta lösa sig så har jag fått ett kanonfint aggregat som uppfyller alla mina förväntningar.

Sommarnattkylan har visat sig vara en funktion som är alldeles ypperlig. Under varma sommarnätter har vi en svag bris i sovrummet, varken för mycket eller för lite. Man sover gott!

/Erik

Klicka på bilden för en större bild

Så här ser husets värme och ventilation ut just nu. Man kan bryta ned systemet i fem delar, från vänster till höger i bilden.

Den första delen, IVT Optima 600 är värmepumpen som står utomhus. Den är förbunden med elpannan IVT 290 A/W. Ut från pannan, på framledningen sitter en värmeväxlare som via en separat krets matar ett varmvattenbatteri på kallvind. varmvattenbatteriet skall värma till-luften som blåser in i huset vid kall väderlek när ventilationsaggregatet inte längre klarar av att värma upp till-luften själv.

Den separata kretsen för värmning av till-luften skall innehålla glykol (kör just nu vatten, skall byta innan det blir alltför kallt ute).  Anledningen till att använda en separat slinga med glykol är att aggregatet sitter på kallvind och om något fryser vill jag inte att 120 liter värmevatten skall kunna läcka ut på vinden och sippra ned i huset.
Kretsen är försedd med två shuntar. Den första, benämnd S2 i bilden är en shunt som syftar till att hålla temperaturen någorlunda jämn i kretsen. Det behövs eftersom värmepumpen jobbar mellan två temperaturer, starttemp och stopptemp.

Jag monterade S2 för ett par dagar sedan och resultatet än så länge är att den verka göra sitt jobb. Före monteringen åkte temperaturen på till-luften berg-o-dalbana eftersom styrningen i ventilationsaggregatet inte verkar kunna hantera för stora "fluktuationer" på temperaturen från värmepumpen. Det kan nämligen skilja upp till 15 grader  från dess att pumpen startar tills den stoppar. Konsekvensen blev att till-luften kunde nå oanade höga temperaturer, betydligt högre än avsett, vilket i sin tur leder till ökad inomhustemp efter ett par timmar under ogynnsamma förutsättningar, dvs tillräckligt kallt ute för att ventilationsaggregatet skall "påkalla" värme frän värmebatteriet. Jag skall förklara detta närmare i kommande inlägg.

S3 är shunten som ventilationsaggregatet, Enervent LTR3 eco EDW, styr. Enerventaggregatet tillser alltså att till-luften får avsedd temperatur.

Efter värmeväxlaren sitter en stor volymtank på 120 liter. Syftet med denna är att öka vattenvolymen i värmesystemet och därmed öka trögheten vilket innebär jämnare temperatur på elementen, färre starter på värmepumpen m.m. Läs mer om detta här.

Vidare har jag flyttat givaren för framledning, T1, från elpannan till utgående rör på volymtanken. Se bilden. Resultatet är betydligt färre värmepumpstarter samt längre gångtider, vilket gynnar livslängden på värmepumpen.

Slutligen sitter elementen, fördelade på två slingor, en på nedre botten och en på övre botten. Elementen är seriekopplade i respektive slinga vilket inte har visat sig vara någon större nackdel (högtemperatursystem), i alla fall inte efter att volymtanken monterats.

/Erik

Då har det gått ett år sedan värmepumpen installerades. Sedan juni förra året har hushållet förbrukat 12 364 kWh^* vilket är en besparing på 7 636 kWh jämfört med en årsförbrukning om ca 20 000kWh före bytet till värmepump.

Dock har värmepumpen strulat i två omgångar och gått på direktel under delar av vintertiden. Första gången var i november då kompressorn skar. Orsaken var ett fabrikationsfel. Då gick anläggningen en hel månad på 100% eltillskott innan ny kompressor installerades. Dessvärre visade det sig i februari att expansionsventilen inte fungerade som den skulle vilket innebar att den inte levererade tillräckligt med värme. Expansionsventilen byttes och därefter har värmepumpen fungerat makalöst bra.
Som jämförelse, innan byte av expansionsventil klarade värmepumpen att själv hålla varmt i huset om utomhusteperaturen var varmare än ca -5 grader. Efter bytet orkar värmepumpen själv hålla värmen om det är varmare än -10 till -12 grader utomhus. Rejäl skillnad alltså!
Detta betyder att utfallet bör bli ännu bättre kommande år eftersom värmepumpen inte har fungerat till 100% i minst 2 månader under det året som gått.

Logger
Jag införskaffade en datalogg till systemet. Den loggar ett antal olika givare vilket gör att det går att i efterhand analysera vad som hänt i anläggningen. Väldigt praktiskt att kunna se vad som hänt nattetid!
Loggen var mycket intressant att analysera fram tills dess att expansionsventilen byttes eftersom jag hade en anläggning som inte fungerade till 100%, vilket jag inte då visste. Jag "tweakade" nästan varenda parameter för att optimera utfallet från värmepumpen, men det kändes märkligt eftersom jag nästan var i ändläget på en del parametrar. Det borde inte vara så, vilket visade sig vara korrekt när felet med expansionsventilen hittades.

Efter bytet av expansionsventilen har det varit  mer eller mindre ointressant att analysera loggarna eftersom verkningsgraden har blivit otroligt mycket bättre. Dessutom visade det sig att fabriksinställningarna trots allt inte är så dumma, bara man har en helt fungerande anläggning!

Förbrukning
Nedan finns en tabell övet elförbrukningen med lite noteringar.

 Ventilation
I mars 2008 bytte jag ventilationsaggregat till ett nytt som använder likströmfläktar med roterande trumma. Likströmsfläktarna  drar betydligt mindre energi jämfört med växelströmsfläktar (med tillhörande transformator). Dessutom finns ett varmvattenbatteri som värmer upp till-luften med värme från värmepumpen via en separat glykolkrets inkopplad via en värmeväxlare mot radiatorkretsen.
Det förra aggregatet, av typen kortsströms, förbrukade betydligt mer el. Det var 17 år gammalt och hade en elpatron på 1 200W som värmde till-luften om det var kallare än ca 0 grader ute.

Slutsatser
Den vinter som varit har varit varmare än tidigare vintrar. Detta betyder kanske att besparingen kommande år inte ökar markant, även om värmepumpen funkar bättre än året som gått. Men vi har samtidigt investerat i ett bättre ventilationsaggregat som skall öka besparingen. Kalkylen säger att vi skall spara 8 000kWh per år och då blir anläggningen insparad på drygt 8år med dagens energipriser. Får se om det stämmer…?

/Erik

^*) 12 364 kWh är omräknat till jämförlig elförbrukning innan byte till värmepump. I verkligheten har det förbrukats 14 979 kWh det senaste året, men då har hushållselen ökat med 2 615kWh pga en liten datorpark som står och förbrukar el 24 timmar om dygnet. I tabellen är ökningen av hushållselen borttagen.