06
January
2008
Logger installerad!
I början av december installerade jag loggutrustning för IVT Optima. Utrustningen består av ett interface som kopplas in på värmesystemets CAN-buss. Mha en Windows-dator med mjukvaran Statlink är det möjligt att övervaka systemet. Detta är intressant då man får en helt annan överblick över vad som har hänt då mjukvaran loggar temperaturen och driftstatus vilket kan presenteras grafiskt.
03
November
2007
Volymtank monterad
Har precis monterad en så kallad volymtank i värmesystemet. Syftet är att öka vattenvolymen och därmed minska temperatursvängningen på elementen. Innan, när värmepumpen tillverkade värmevatten gock det snabbt att nå rätt temperatur, för att därefter falla snabbt när värmepumpen stannat.
Med en volymtank ökar man trögheten i systemet och därför får man mindre temperatursvängingar och ett skönare inomhusklimat. Särskilt när vi har "berg och dalbana" på element-temperaturen.
Det finns nya volymtankar att köpa, men då det inte är något avancerat duger det utmärkt med en begagnad varmvattenberedare. Det finns en inofficiell regel som säger att man skall ungefär ha 20liter vattenvolym per kilowatt värmepump. Optima 600 är på 6 kW och således 120 liter. Om värmesystemet rymmer 40 liter så är en tank på 100 liter alltså inte helt fel.
Sökte på blocket och hittade en begagnad Nibe Eminent på 100 liter tillverkad i koppar. Det är som sagt en varmvattenberedare men det är också en tank, som dessutom är isolerad vilket blev perfekt.
Igår installerade jag tanken, inkopplad seriellt på utgående framledning. Verkar fungera riktigt bra. Det som återstår är att analysera om det går att ändra på styrningen på något sätt för att öka besparingen.
/Erik
03
November
2007
Besparingar hittills Optima 600 med 290 A/W

Installerade luft/vatten-anläggningen i juni och det är inte förrän nu besparingen börjar synas. Detta eftersom temperaturen utomhus sjunker och värmevattenproduktionen tar därför fart.
Så här ser förbrukningen ut:
| Månad | Total Kwh | HH-el Kwh | VP kWh | Vent kWh | Anmärkning |
| Aug 2006 | 1600 | ||||
| Sep 2006 | 1076 | ||||
| dec 2006 | 2087 | ||||
| Jan 2007 | 2572 | ||||
| Feb 2007 | 2670 | ||||
| Mar 2007 | 1917 | ||||
| Apr 2007 | 1526 | ||||
| Maj 2007 | 1052 | ||||
| Jun 2007 | 918 | 14 juni driftsattes vp-anläggningen | |||
| Jul 2007 | 483 | ||||
| Aug 2007 | 515 | ||||
| Sep 2007 | 676 | 289 | 413 | 92 | |
| Okt 2007 | 971 | 334 | 496 | 141 | |
| Nov 2007 | 1 700 | 405 | 1043 | 252 | Halva månaden 100% eltillskott pga trasig vp |
| Dec 2007 | 1675 | 474 | 929 | 272 | Provade olika inställningar |
| Jan 2008 | 1526 | 555 | 811 | 160 | |
| Feb 2008 | 1305 | 418 | 766 | 121 | Expansionsventil byttes 18 feb vilket innebar högre verkningsgrad. |
| Mar 2008 | 1190 | 569 | 621 | - | Ventagg bytt, samt renovering badrum |
| April 2008 | 837 | 414 | 383 | 40 | Renovering avslutad i månaden |
| Maj 2008 | 568 | 285 | 283 | 51 |
Kommentarer på kolumnerna
Kolumnen “Total” utvisar den totala elförbrukningen per månad.
Kolumnen “HH-el” utvisar hur mycket hushållsel som är förbrukat per månad
Kolumnen “VP” utvisar hur mycket el som värmepump samt elpanna har förbrukat per månad
Kolumnen “Vent” utvisar hur mycket FTX-aggregatet förbrukat (inklusive elbatteri) per månad.
Då oktober var kallare än september har elbatteriet i FTX-aggregatet dragit mer än månaden innan. FTX-aggregatet planeras att ersättas med ett helt nytt aggregat som har högre verkningsgrad. I samband med detta planeras att ersätta elbatteriet med ett varmvattenbatteri. Syftet är att värmepumpen skall leverera så stor del av värmen som möjligt och på så sätt få ned energiförbrukningen.
Slutsatser
Att dra någon slutsats är det alldeles för tidigt för, måste nog vänta till i vår. Dock verkar det gå bra hittills i alla fall.
/Erik
02
September
2007
Installation av IVT Optima 600 med 290 A/W i Sunnersta

Stundtals var det många från Team wåhlins på plats, här är det montörens, elektrikerns samt chefens bil.
Måndagen den 14 juni kom Team Wåhlins, firman som vi har kontrakterat att installera luft-vattenvärmepump IVT Optima 600 tillsammans med elpannan 290 A/W.
Mina förberedelser
Vi hade ursprungligen tänkt att placera Optiman bakom huset, men efter lite funderingar kom vi fram till att vi ville att den skulle stå vid sidan av huset istället. Grannen kontaktades som godkände placeringen med motivet att den endast skulle låta lite mer än en modern diskmaskin (53dB).
På Värmepumpsforum rekomenderades jag att ställa Optiman på betongplattor samt fixa kondensvattenavlopp. Jag grävde därför ur ca 30 cm och fyllde hålet med grus. Ovanpå gruset lade jag ut fibermatta och ovanpå sättsand. Ovan på detta lade jag fyra stycken betongplattor 40×40 cm. Jag var lite orolig att 80 cm bredd skulle vara för lite, då Optima 600 är drygt 82cm bred. Men när Optiman väl kom på plats var oron obefogad då gummifötterna satt ca 3 cm innanför Optimans kant.

Så här ser fundamentet ut där optiman skall stå. Invid stupröret syns locket för kondensvattenavloppet.
Dag ett
Det hela började med rivning av befintlig elpanna, vilket gick förvånansvärt fort. Därefter började man att kika på om elpannan 290 A/W skulle passa. Det var nämligen inte helt säkert eftersom vattenmätaren satt monterad under den gamla pannan. Tyvärr visade det sig efter lite mätande att vattenmätaren inte fick plats under den nya pannan. Det var heller inte helt enkelt att flytta vattenmätaren då det inte finns någon avstängning i gatan utanför. Installatören ringde istället chefen som själv svetsade ihop en stabil 20cm hög ställning som den nya pannan kunde stå på.

Här skall elpannan stå. Här syns också vattenmätaren. Smutsigt värre.
Under tiden som ställningen konstruerades startade håltagningen för rören till utedelen. Jag skulle inte få koppar-rör, istället skulle man dra färdigisolerad PEX-slang. Tydligen lättare och enklare för installatören, men knappast snyggare jämfört med kopparör. Dock är slangen endast synlig utifrån på ett enda ställe och det är vid själva värmepumpen. Resten av slangen är förlagd under golvet i förrådet samt i krypgrunden under huset.

Håltagning där Optiman skall stå.
De första två hålen, från där Optiman skall stå in under golvet i förrådet var rätt enkelt. Nästa betongmur, den som själva huset vilar på och som leder till krypgrund var betydlig svårare. De var nämligen tvingade att gräva ur i sandbotten inne i förrådet, vilket gjorde att de måste borra i den delen av betonggrunden som är fuktad av sanden. Där hade betongen härdat och blivit extremt hård, men det gick till slut.

Golvet uppbrytet inne i förrådet.

Golvet uppbrytet inne i förrådet.
Sista hålet upp från krypgrund till pannan gick snabbt då det är lättbetong i bjälklaget.
Länge än så här hann de inte dag ett. Innan de åkte hem för dagen fick vi dock varmvatten. En 220V varmvattenberedare installerades provisoriskt vilket gjorde att vi kunde duscha på tidsdagens morgon. Verkligen skönt!

Låneberedare för varmvatten
Under måndagen fick jag tillgång till installationanvisningen för montörer, vilket skulle visa sig vara en guldgruva. Jag kunde jämföra vad står i boken med vad de gjorde, vilket skulle ändra installationen i minst ett fall. Styrkabeln mellan inne- och utedel skall nämligen vara skärmad kabel med twisted pair. Den kabel som montören först ville använda var fyrtrådig telefonkabel vilket jag givetvis påpekade att det var fel. Installatören ringde elektrikern och frågade, och när elektrikern väl kom hade han varit och införskaffat rätt typ av kabel.
Dag två
Dag två började med att dra slangar och el till Optiman. Därefter bultades den tillverkade ställningen på pannan som sedan ställdes på plats. Optiman kom också på plats.
Här borrar installatören hål i den tillverkade ställningen som sedan bultades fast under pannan, i hålen för pannans gummifötter.
När elektrikern kom på plats drogs elen till utedelen och från den tidpunkten gick allt med en rasande fart. Utedelen kopplades in, både el och vatten, likaså pannan och när arbetsdagen närmade sig slutet var det dags för provkörning.

Optima 600 under installation. Frontplåten är borttagen och bakom syns skrollkompressorn.
Jag blev positivt överraskad över att utedelen var otroligt tyst, det som hörs mest är fläkten på ovansidan, kompressorn som sitter inuti brummar ytterst lite. Man måste stå bredvid och lyssna noga annars hör man inte kompressorn alls! På fem meters avstånd hörs fläkten som är litet doft muller, knappt hörbart.
På kvällen dag två började pannan larma. Felaktig funktion fyrvägsventil stod det i displayen. Mycket irriterande.
Dag tre
På morgonen dag tre konstaterade man snabbt att utedelen var felkopplad. I stressen i slutet på dag två hade installatören vänt på till- respektive frånlopp till utedelen. Efter detta hade åtgärdats har inga larm gått.
Nu hade vi alltså en fungerande anläggning. Det som dock var lite märkligt var att första elementet blev varmt ibland, även om det var så varmt ute att pannan inte skulle leverera någon värme till elementen. Det visade sig då att när pannan byter cirkulation till utedelen, från varmvattenproduktion till värmeproduktion så är kvarvarande vatten som finns i slangen från utedelen till pannan riktigt varmt, och detta vatten kan alltså gå ut i elementsysteme när växelventilerna under pannan byter cirkulation. Det får man alltså köpa.
Det som var kvar på installationen var att installera jordfelsbrytare och elmätare.
Nutid
I skrivande stund har 1:a september precis passerats. I slutet på förra veckan kom elektrikern för att montera jordfelsbrytare samt energimätare på anläggningen. Det betyder att anläggningen äntligen är klart.
I samma vecka har det dessutom blivit kallt, vilket betyder att anläggningen börjar producera värme till elementen.
Slutsatser på val av anläggning
Att dra några slutsatver på val av anläggning är ingen större idé förrän det har gått ett tag med kallare väder. Först nu, när kylan börjar komma kan man börja trimma anläggningen för optimal drift. Dock har jag gjort ett antal konstateranden:
- I REGO 800, som styr hela anläggningen finns det nästan ingen information alls om själva driften. Exempelvis saknar jag:
- Hur många KWh eltillskott som har förbrukats under olika tidsperioder (dygn, vecka, månad, år)
- Hur många starter har pumpen gjort under senaste dygnet samt hur många som berodde på varmvattenproduktion eller värmproduktion.
- Hur många Kwh värme som pumpen resp elpannan har producerat under olika tidsperioder
- Hur många Kwh el som anläggningen har förbrukat under olika tidsperioder
- Innegivare är klockrent att använda då man, som vi, har ett hus som blir varmt av solen. Dock måste man tänka till rejält var man skall placera innegivaren. Det är dessutom lite svårare att få till en bra värmekurva med innegivare.
Hittills är vi dock jättenöjda. Får se om det kommer fortsätta då det blir kallare ute. Det som återstår är att optimera elementen i huset, då vi har seriekopplade element och första element i respektive slinga inte skall sno all värme.
/Erik
18
March
2007
Ersätta elpanna med värmepump? Del 2
Projektet är ingalunda slut. Första inlägget i detta träsk (ja detta är ett träsk!) finns här.
Status sedan sist är att det visade att den lösningen som jag hade plockat fram var overkill. Nuvarande elpanna behöver nämligen endast leverera ca 45 grader framledningstemperatur (den temperatur som pannan skickar ut iradiatorkretsen) när det är -20 grader ute. Med andra ord behövs inget till-luftsaggregat på vinden.
Varken frånluft eller bergvärme
Jag har länge varit ute efter en frånluftvärmepumpslösning mha Comfortzone. Detta därför att man får två saker, värme och ventilation, vilket man inte får med någon annan lösning. Dock, var jag och besökte ett hus i Vaxholm som hade Comfortzone CE50 installerat. Huset var på 220m² och gjorde av med 12 000 KwH för värme och tappvarmvatten. Imponerande, då 220m² är lite för mycket för att värmepumpen i CE50 skall klara hela värmebehovet. Jag var fär för att lyssna hur mycket ljud en CE50 avger och till min besvikelse insåg jag att det kommer inte bli en CE50 hemma hos oss, den låter för mycket eftersom vi har sovrummet ovanför tvättstugan där den kommer står.
Bergvärme diskvalificerade sig på samma grund, kompressorn i värmepumpen låter ju.
Elpanna med utedel
Det som blev kvar är utedel. En utedel låter, men inte inomhus. Dock måste man givetvis ta hänsyn till grannar, vilket betyder att den måste stå på baksidan av huset där avståndet till grannarna är som längst.
I skrivande stund har jag fått en offert på CTC EcoEl med CTC EcoAir. Jag väntar på en offert innehållande IVT 290 A/W med Optima. Kommer kanske kolla upp Auqua Inverter eftersom CTC och IVT hamnar i samma prisklass och är rätt likvärdiga. Aqua Inverter är något helt nytt, där man även kan få kyla, vilket inte är fel.
Ekonomi
En elpanna med tilldockad luft/vatten värmepump som utedel kostar ca 85 till 100kkr att installera hos oss. Om man räknar med 100 kkr och jämför med att endast köpa en elpanna får jag följande kalkyl:
Kostnad installation av endast ny elpanna: 30 000kr
Kostnad installation av elpanna med tilldockad utedel: 100 000kr
Alltså, en värmepump med utedel är 70 000 kr dyrare jämfört med endast elpanna.
Elförbrukning uppvärning samt tappvarmvatten: 15 000 Kwh per år.
Generellt kan man räkna med att en utedel sparar upp till 50% av värmebehovet, dvs i mitt fall 7 500kwh per år. Bergvärme sparar upp till 75% medans frånluftvärmepump beror på hur mycket frånluft som kåken har (som i sin tur beror på antalet kvm).
Om jag betalar 1kr per kwh innebär det att jag har sparat ihop de 70 000 kr på 9,3år underförutsättning att elpriset inte ändras.
Denna kalkyl ser ju inte så rolig ut för en anläggningskostnad på 100 000kr. Om anläggningen kostar 80 000kr blir det istället ca 7år vilket är betydligt mer intressantare.
Ventilationen
Vårt hus har en värmeväxlare (FTX) som sitter på vinden. Jag har nu mätt hur mycket el den förbrukar och kom fram till att den drar ca 135W på lägsta fläktvarven. När temperaturen går under 1 grad startar värmeelementet, vilket innebär att den då drar ca 1 500W, vilket är betydligt mer.
Detta betyder i sin tur att om det är kall väderlek (kallare än +1 grad) drar aggregatet ca 1 000 Kwh på en månad.
Aggregatet är 15 år gammalt och har inga av de finesser som ett nytt aggregat har. Ett nytt aggregat kan exempelvis dra ned varvtalet på till-luften så att frånluften kan tina eventuell is som har bildats i värmeväxlaren när fuktig frånluft möter kall uteluft. Funderar därför på att byta FTX till ett nytt. Samtäven kanske sätta in en kanalvärmare som tar värmen från radiatorkretsen, detta för att säkerställa att temperaturen på till-luften inte blir kallare än exempelvis 19 grader samt att det elvärmeelement som sitter i alla FTX inte behöver användas i onödan eftersom det är direktel.
Får se vart detta slutar någonstans.
08
October
2006
Ersätta elpanna med värmepump?
Vår elpanna strular. Den är 15 år gammal och börjar bli på sin ålders höst. Dags att agera med andra ord, för om den går sönder är det givetvis minst minus 20 grader ute. Samtidigt är elpriset högre än någonsin. Med andra ord läge att ta en riktigt funderare på vad man kan göra. Byta elpannan till en ny? Visst, men då sparar man inga pengar.
Val av värmepump
Jag har under ett par månaders tid funderat över olika alternativ. Valet har fallit på en frånluftvärmepump som heter Comfortzone CE50L. Med en frånluftsvärmepump löser man nämligen två problem: Man får både värme och ventilation! En bergvärmepump, som var ett alternativ, löser bara det förstnämnda.
När det gäller frånluftvärnepumpar finns det en uppsjö att välja mellan. Men just nu tycker jag inte att det finns någon bra konkurrent till CE50 eftersom själva värmepumpen i CE50 avger ca 5,5KW värme medans konkurenterna endast avger upp till 2KW värme på själva värmepumpen. Uppfinnaren bakom CE50 har nämligen patenterat en ny teknik för att ta tillvara på nästan tre gånger mer värme än konkurrenterna.
Ett andra alternativ är en luftluft-värmepump. Vi har dock inte känt att det ens har varit ett alternativ att titta på eftersom man måste montera en innedel som ser ful ut, bullrar och tar en massa plats. Den måste dessutom sitta på ett strategiskt ställe för att kunna sprida värmen i en så stor del av huset som möjligt och det finns ingen bra plats.
Ett tredje alternativ är att köpa en elpanna och docka på en luft/vatten värmepump som står utomhus. Denna lösningen löser inte ventilationen.
Den slutsats som jag har dragit är att en frånluftsvärmepump är det som är mest ekonomiskt för oss eftersom den utvinner värme från den luft som ändå skall ventileras ut ur huset. Comfortzone CE50 har dessutom överlägset störst värme-effekt från själva värmepumpen. Faktum är att temperaturen på den luft som passerat genom CE50 kan vara så låg som -15 till -20 grader celsius. Med en annan frånluftvärmepump är den kanske endast mellan 5 till 0 grader. Kortfattat ligger hemligheten med CE50 i detta faktum eftersom kall luft kondenserar mer ju kallare det är, vilket CE50 använder för att suga ut värmen ur frånluften.
CE50 finns som två modeller. CE50 och CE50L. L-modellen saknar inbyggd ackumulatortank. Den modellen vill jag gärna ha eftersom det går att montera en separat ackumulatortank som större, ungefär 500 liter (CE50 har 210 liter inbyggd tank). Detta innebär att varmvattnet (ackumulatortanken används endast för varmvatten) räcker längre, exempelvis blir vattnet inte kallt så fort när man fyller badkaret. Dessutom, tanken kommer stå i tvättstugan vilket ger lite värme för att torka tvätten snabbare, även om tanken är isolerad.
Att välja CE50L innebär också att höjden på pumpen blir lägre. Det innebär i sin tur att det finns mer utrymme för att ljudisolera pumpen eftersom sovrummet ligger på andra våningen rakt ovanför tvättstugan.
Ventilation
Huset har idag befintlig från- och tilluft med värmeväxlare på vinden. Förmodligen innebär detta att storleken på vattenelementen är dimensionerade för detta när huset byggdes och förmodligen blir den så kallade framledningstemperaturen (den vattentemperatur som pannan skickar ut i elementsystemet) rätt hög under kalla vinterdagar. Jag har inte bott tillräckligt länge i huset för att ha erfarenhet om hur hög framledningstemperaturen blir under kalla vinterdagar.
Elpannan som finns idag har inga som helst problem med en hög framledningstemperatur, men det har en värmepump. En värmepump har bäst effektivitet med en framledningtemperatur på cirka 30-35 grader (perfekt för golvvärme). Om temperaturen är högre sjunker verkningsgraden. Om framledningtemperaturen överstiger 50 grader börjar verkningsgraden bli riktigt låg på en värmepump. För att hantera detta vill jag därför ersätta värmeväxlaren på vinden och bygga om ventilationen.
Det finns ett till syfte att bygga om ventilationen och det är att skapa ett bättre inomhusklimat. På övre våningen finns sovrummen och det blir idag rätt snabbt dålig luft i rummen, även om ventilationen är påslagen. Jag vill därför gärna skapa mer rotation på inneluften, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda att blåsa in mer uteluft samt öka frånluften, man kan ju cirkulera inneluften. Mer om den senare.
Frånluften
Frånluften skall gå via värmepumpen och sedan ut. Detta betyder att befintlig frånluft, från tvättstuga, kök, badrum och klädkammare leds till värmepumpen och därefter ut genom fasaden. I vårt fall blir det ut till carporten som är granne med tvättstugan där pannan står idag.
Frånluftröret som idag går upp till värmeväxlaren på vinden pluggas och en ny anslutning görs till frånluftstammen som går i ena hörnet av tvättstugan.
Tilluften
Tilluften blir betydligt mer komplicerad. Jag vill sätta dit ett till-luftaggregat (TA) som använder elementvatten från pannan för att värma till-luften och "stötta" elementen. Men bara om det behövs! Att blåsa in varm luft i sovrummen på övre våningen i onödan känns inget vidare bra och därför vill jag att TA-aggregatet endast skall värma till-luften när det är nödvändigt. Elementen skall stå för själva basvärmen.
Som jag nämt tidigare vill jag öka rotationen på luften i huset. Detta vill jag lösa utan mer buller och ökade uppvärmningskostnader. Idén är att ta upp en extra frånluftventil i taket till vinden ovanför trappan. Den ventilen skall suga in inneluft som sedan blandas med fräsch uteluft innan det passerar genom TA:t på vinden. På så sätt får man en större luftcirkulation i huset samt ett tillskott av fräsch uteluft.
Att cirkulera inneluften fyller även ett annat syfte. Om det blir fel på systemet uppe på vinden när det är riktigt kallt ute minskar risken för att elementvattnet i TA:t :t fryser. Detta eftersom varm inneluft blandas med den kalla uteluften innan den passerar genom själva TA:t.
Jag har även ett önskemål om att separera till-luften till övervången från till-luften till undervåningen. Motivet är att vi har sovrummen på övervåningen och där behövs inte lika mycket värme som undervåningen eftersom värmen stiger uppåt. För att lösa detta praktiskt sågas ett hål upp ventilationshaktet i övre badrummet och en "bypass" skapas för till-luften till nedre våningen. Uppe på vinden blir det alltså två separata rör för till-luft som går till övre respektive nedre plan. Hålet i badrummet återställs i väntan på att badrummet renoveras.
På vinden placeras utrustningen för att värma till-luften. Den består av ett TA, en del isolerade spirorör samt ett antal mekaniska spjäll. Se bilder nedan.
Ovanstående bild visar "kopplingsschemat" när det är vinter. Varm inneluft blandas med fräsch uteluft och värms i TA för att därefter blåsas in på både övre och nedre plan.

Om det är vår eller höst ställer man om spjällen så att endast nedre plan får värmd luft. Övre plan får endast cirkulerad luft, den luften behöver inget tillskott av värme.
Under sommaren värmer TA:t ingenting utan luften passerar bara rakt igenom. Då finns det heller inget behov av att cirkulera inneluften utan då tillförs endast ny uteluft.
En svår sak med ovanstående lösning är att bibehålla ett undertryck i huset. Om det uppstår övertryck kan man nämligen trycka ut fukt i väggarna, vilket inte är speciellt bra. Detta betyder att man måste mäta in varje läge så att värmepumpen suger rätt mängd luft ur huset.
Sammanfattning
Denna lösning, förutom tilluften är inte speciellt avancerad. Till-luften är däremot en del special och lösningen går säkert att frågasätta.
Nästa steg i denna process är givetvis att försöka få ett svar på denna frågan om till-luft-lösningen är overkill eller inte.
En konkret fråga är om jag verkligen behöver ha separata rör till övre respektive nedre plan? Jag har nämnt att TA:t endast skall stötta element, vilket i praktiken betyder att termostaten skall ha någon grads lägre börvärde jämfört med dem termostat som styr elementen. Detta betyder att TA:t inte värmer i onödan utan just "supporterar" elementen. Är detta då rätt?
Svaret på dessa frågor finns hos folket på värmepumpsforum, som är en helt otrolig informationskälla. Besök den sajten om du har frågor och funderingar, eller om du vill bidra med kunskap.
/Erik

