Bort med sådana här!

En del argumenterar för att bytet från glödlampor till lågenergilampor inte innebär någon minskning av husets elförbrukningen eftersom glödlamporna bidrar med värme, något som inte lågenergilampor alls gör i samma utsträckning.

Tänkte sammanfatta vad man kommit fram till vid mätningar vid Statens provningsanstallt, se energimyndighetens hemsida för detaljer, särskilt provrapporten Beräkning av energibesparing vid byte till lågenergilampor – SP bilaga 5.

• För utebelysning faller argumentet helt vilket är ganska självklart. Skall man spara el skall man byta till lågenergi på utebelysningen.
• När det inte finns något uppvärmningsbehov kan man förutsätta att hela energibesparingen med lågenergilampor resulterar i motsvarande besparing av köpt elenergi.
• Under vår och höst inträffar perioder när sol och verksamhet ger övertemperaturer. Under dessa perioder slår bytet till lågenergilampor igenom fullt ut eftersom glödlampornas värmeavgivning skapar ett onödigt värmeöverskott.
• Under vinterhalvåret kan bara en del av energibesparingen tillgodogöras. Det som sparas på belysningen flyttas delvis över till radiatorerna. Men för att tillgodogöra sig besparingen kräver det att huset har ett effektivt reglersystem för att undvika övertemperatur.

Detta med övertemperatur är något som vi ofta råkar ut för i vårt hus. Vi har en LCD-TV och en golvlampa med halogen-uplight (lyser uppåt mot taket) i vardsagsrummet som tillsammans drar ca 400 Watt vilket innebär att det blir övertemperatur i det rummet, ofta med en till två grader över inställt värde när kvällen närmar sig sitt slut. Åtgärden blir naturligtvis att byta ut uplighten till något  som inte drar så mycket el.

Rapporten från Statens provningsanstallt kan inte exakt svara på hur mycket el man sparar men grovt räknat kan man förvänta sig att i ett eluppvärmt hus spara hälften av den besparing som görs på belysningen.

Om huset är utrustat med direktverkande el blir besparingen mindre jämfört med om det är utrustat med värmepump eftersom värmepumpen producerar billigare värme än glödlamporna.  Rapporten anger en siffra på 2/3 netto av den besparing som görs på belysningen om värmepump används.

En golvlampa med uplight är en riktig eltjyv

Har länge varit nyfiken på hur många watt olika prylar förbrukar. Har därför mätt förbrukningen och här är resultatet.

Det som förvånade mig var att LCD-TV drar så pass mycket el. Likaså en golvlampa med uplight. Har man dessa två igång samtidigt blir det närmare en halv kilowatt i elförbrukning!
Kanske inte låter så mycket, men då lampan och TV:n i snitt är på ca 6 timmar per dygn blir det 3 kWh per dygn till en kostnad av ca 4 kr per dag. På en månad blir det 120 kr och på ett helt år 1 440 kr. Hälften av detta kommer från golvlampan…

Total elförbrukning per månad

Elförbrukningen med IVT Optima 600 för år 2009 verkar följa kalkylen i år också. Det är inte någon större skillnad mellan 2008 och 2009. Byte till värmepump skedde i juni 2007.

Det är en utmaning att inte öka hushållselen eftersom en relativt eltörstig LCD-Tv tillkommit. Har också monterat utomhusbelysning, men den drar inte mycket, ca 20W när det är mörkt ute.

På optimeringsfronten har jag monterat timer för att sänka elgolv-värmen 3,5° i de två badrummen när ingen är hemma samt på natten när vi sover. Har också sänkt ventilationen på dagtid under vardagarna när ingen är hemma.

Besparing i KwH

Ovan visar ett diagram över hur mycket elförbrukningen minskat per månad räknat i kWh efter installationen.

Elförbrukningen för år 2009 tom juni är ännu inte klar. Har därför överfört förra årets förbrukning för månaderna april och maj.

Har genomfört en del forskning för att få bättre koll på vilken besparing värmeanläggningen hittills genererat. Har kontaktat Vallentuna Elverk för att få ut förbrukningsstatistik för tiden innan bytet, som skedde 14 juni 2007, och kommit fram till att årsförbrukningen ett år före installationen låg på 17 883 kWh faktiskt förbrukning. På elräkningarna kan man även utläsa beräknad årsförbrukning och elräkningen för maj 2007 angav 18 924 kWh, dvs drygt 1 000kWh mer. Detta inlägg använder dock den faktiska förbrukningen som underlag.

Hur mycket har anläggningen sparat räknat i kWh?
Jag kan endast jämföra hushållets totala förbrukning eftersom det inte finns några andra siffror att jämföra med innan jag kunde mäta vad värmeanläggningen faktiskt drar. Värmepumpsinstallatören, Team Wåhlins, monterade en separat elmätare för värmepumpen, vilket innebär att jag kan skilja el som värmeanläggningen förbrukar från hushållselen. Före installationen finns det ju inga mätningar och således kan jag endast jämföra den totala konsumtionen före installation med den totala konsumtionen efter installation.

Besparing efter byte av värmepump och ventaggregat.

Första 12 månaderna efter installationen minskade elförbrukningen med 5 700kWh. Andra året minskade förbrukningen med 7400 kWh jämfört med före installation.

Anledningen till att besparingen har ökat 2008-2009 beror på bytet av ventilationsaggregat. Det nya aggregatet har en strömförbrukning som är ca 75-80% mindre än det förra, samt att det nya använder vämre från värmepumpen för att värma tillutften till rätt temperatur under kalla vinterdagar. Det gamla aggregatet har den elpatron som gjorde samma sak.

Andra saker som påverkat negativt är att vi har renoverat badrummen och lagt in elgolvvärme. Vi har även bytt TV från tjock till platt. Allt detta har ökat hushållselförbrukning, frågan är dock hur mycket?

Elpriset?
Vad har då hänt med elpriset under denna period? Årssnittpriset har ökat rejält även om det har fallit rejält de senaste månaderna.

Fram till och med sommaren 2008 hade vi ett sk balansavtal vilket gjorde att elpriset var relativt konstant, fram tills topp juni 2008. Hösten 2008 gick vi över till rörligt och hittils verkar det i alla fall varit ett klokt val.

Hur mycket har anläggningen sparat räknat i kronor?
Räknar man i kronor och ören blir det enligt nedanstående graf. Snittpriset på el  för 2007-2008 blev 1,125kr per kWh (energiavgift + energiskatt + elcertifikatavgift * moms). För år 2008-2009 är snittet 1,508kr per kWh.

Kalkylen då?
Investeringen i värmepumpsanläggningen var ca 57 000kr dyrare (totalt 87 000kr kostade bytet) jämfört med att byta till ny elpanna (ca 30 000kr). Efter två år är 17 500kr insparade, vilket betyder en avbetalningstid (med oförändrat elpris) på 6,5 år. Om elpriset stiger lär återbetalningstiden minska.

Observera att i denna kalkyl återfinns inte bytet av ventilationsaggregat.

/Erik

Då är elförbrukningen summerad för år 2008. Totalt förbrukades 10 768 kWh vilket motsvarar en besparing på ca 8 200kWh (ca 40%) jämfört med innan bytet till värmepump som skedde i juni 2007. 8 200kWh motsvarar 11 800kr räknat i decembers elpris på 1,45kr per KWh. Helt klart godkänt, ligger på kalkylen som gjordes i samband  med att värmepumpen införskaffades.

Nedan följer detaljerad redovisning över år 2008.

Jag bytte ventilationsaggregatet i mars 2008 därav minskade elförbrukningen rejält eftersom det nya aggregatet har likströmsfläktar samt att det inte har något elbatteri för att värma upp tillluften in i huset. Med andra ord drar aggegatet ungefär lika mycket varje månad. Dock finns lite variation beroende på om cirkpumpen går eller inte, samt om ventaggregatet forcerar ventilationen under sommaren.

Vidare har vi under mars månad renoverat badrummen och lagt in elslingor i golvet. Elgolvets förbrukning redovisas som hushållsel, vilket kanske inte är helt korrekt.

Kan inte vara annat än mycket mycket nöjd!

Läs mer om årets elförbrukning här: http://franzens.nu/?p=237

/Erik

Efter installerat värmepump i juni 2007 passar jag åter igen på att summera förbrukningen sedan redovisningen i maj 2008. Sommaren bjuder inte på några större överaskningar eftersom det inte går åt speciellt mycket värme. Det som går att säga är att vi har renoverat badrummen och lagt in elvärmegolv. Annars hade nog elförbrukningen sjunkit jämfört med 2007 eftersom vi har bytt ventilationsaggregatet. Det nya aggregatet drar nämligen en bråkdel jämfört med det som satt där innan.

November har en större skillnad jämfört med 2007. Att beakta är att kompressorn i värmepumpen havererade i mitten av november 2007, och då gick värme och varmvatten på 100% eltillskott fram tills mitten av december.

För er som inte orkar läsa allt i denna blogg så är huset beläget strax norr om Stockholm, i Karby, en bit på väg mot Norrtälje. Det är ett tvåvånings parhus på 127kvm, byggt 1990. Värmepumpen är IVT Optima 600 med elpannan IVT 290 A/W.

/Erik

Nu har jag lagt till en graf som visar effekförbrukning över dygnet på status-sidan. Loggar de flesta värdena till en mysql-databas och med hjälp av lite php-kod skapas denna graf.

Har lite funderingar att utveckla detta med fler grafer, bla dT (deltaT) för värmepumpen. dT är intressant när utetemperaturen sjunker under noll. Jag vill nämligen sänka cirkulationen genom värmepumpen om dT blir för lågt. Hade varit önskvärt att IVT kunde varvtalstyra cirkpumpen för värmepumpen men den funktionen finns inte i IVT 290 A/W. Som det är nu har cirkpumpen tre lägen varav jag kör i läge 2.

Att kunna avläsa elförbrukningen är inte så roligt. Huset förbrukar i snitt ca 500W hushållsel. 400 av dessa 500W är min serverpark som står och tuffar dygnet om. Resternande 100W är kyl och frys, ventilationsaggregat samt diverse strömadaptrar. De båda badrummen har dessutom elgolv som drar en del då och då, därav sågtanden på hushållselen under nattetid.

Har sedan tidigare jagat strömtjuvar och har bla satt strömbrytare på tv-anläggningen. Dock är det rätt tydligt att det som skulle kunna minska hushållselförbrukningen rejält är en strömsnålare serverpark

/Erik

Ovan är en bild från programmet statlink som loggar värmeanläggningen. Bilden uppdateras varje minut och visar alltså aktuella värden på systemets givare.

Länk till större bild: http://franzens.nu/statlink/WebRpt.html

/Erik

Då har det gått ett år sedan värmepumpen installerades. Sedan juni förra året har hushållet förbrukat 12 364 kWh^* vilket är en besparing på 7 636 kWh jämfört med en årsförbrukning om ca 20 000kWh före bytet till värmepump.

Dock har värmepumpen strulat i två omgångar och gått på direktel under delar av vintertiden. Första gången var i november då kompressorn skar. Orsaken var ett fabrikationsfel. Då gick anläggningen en hel månad på 100% eltillskott innan ny kompressor installerades. Dessvärre visade det sig i februari att expansionsventilen inte fungerade som den skulle vilket innebar att den inte levererade tillräckligt med värme. Expansionsventilen byttes och därefter har värmepumpen fungerat makalöst bra.
Som jämförelse, innan byte av expansionsventil klarade värmepumpen att själv hålla varmt i huset om utomhusteperaturen var varmare än ca -5 grader. Efter bytet orkar värmepumpen själv hålla värmen om det är varmare än -10 till -12 grader utomhus. Rejäl skillnad alltså!
Detta betyder att utfallet bör bli ännu bättre kommande år eftersom värmepumpen inte har fungerat till 100% i minst 2 månader under det året som gått.

Logger
Jag införskaffade en datalogg till systemet. Den loggar ett antal olika givare vilket gör att det går att i efterhand analysera vad som hänt i anläggningen. Väldigt praktiskt att kunna se vad som hänt nattetid!
Loggen var mycket intressant att analysera fram tills dess att expansionsventilen byttes eftersom jag hade en anläggning som inte fungerade till 100%, vilket jag inte då visste. Jag "tweakade" nästan varenda parameter för att optimera utfallet från värmepumpen, men det kändes märkligt eftersom jag nästan var i ändläget på en del parametrar. Det borde inte vara så, vilket visade sig vara korrekt när felet med expansionsventilen hittades.

Efter bytet av expansionsventilen har det varit  mer eller mindre ointressant att analysera loggarna eftersom verkningsgraden har blivit otroligt mycket bättre. Dessutom visade det sig att fabriksinställningarna trots allt inte är så dumma, bara man har en helt fungerande anläggning!

Förbrukning
Nedan finns en tabell övet elförbrukningen med lite noteringar.

 Ventilation
I mars 2008 bytte jag ventilationsaggregat till ett nytt som använder likströmfläktar med roterande trumma. Likströmsfläktarna  drar betydligt mindre energi jämfört med växelströmsfläktar (med tillhörande transformator). Dessutom finns ett varmvattenbatteri som värmer upp till-luften med värme från värmepumpen via en separat glykolkrets inkopplad via en värmeväxlare mot radiatorkretsen.
Det förra aggregatet, av typen kortsströms, förbrukade betydligt mer el. Det var 17 år gammalt och hade en elpatron på 1 200W som värmde till-luften om det var kallare än ca 0 grader ute.

Slutsatser
Den vinter som varit har varit varmare än tidigare vintrar. Detta betyder kanske att besparingen kommande år inte ökar markant, även om värmepumpen funkar bättre än året som gått. Men vi har samtidigt investerat i ett bättre ventilationsaggregat som skall öka besparingen. Kalkylen säger att vi skall spara 8 000kWh per år och då blir anläggningen insparad på drygt 8år med dagens energipriser. Får se om det stämmer…?

/Erik

^*) 12 364 kWh är omräknat till jämförlig elförbrukning innan byte till värmepump. I verkligheten har det förbrukats 14 979 kWh det senaste året, men då har hushållselen ökat med 2 615kWh pga en liten datorpark som står och förbrukar el 24 timmar om dygnet. I tabellen är ökningen av hushållselen borttagen.

Installerade luft/vatten-anläggningen i juni och det är inte förrän nu besparingen börjar synas. Detta eftersom temperaturen utomhus sjunker och värmevattenproduktionen tar därför fart.

Så här ser förbrukningen ut:

Kommentarer på kolumnerna
Kolumnen “Total” utvisar den totala elförbrukningen per månad.
Kolumnen “HH-el” utvisar hur mycket hushållsel som är förbrukat per månad
Kolumnen “VP” utvisar hur mycket el som värmepump samt elpanna har förbrukat per månad
Kolumnen “Vent” utvisar hur mycket FTX-aggregatet förbrukat (inklusive elbatteri) per månad.

Då oktober var kallare än september har elbatteriet i FTX-aggregatet dragit mer än månaden innan. FTX-aggregatet planeras att ersättas med ett helt nytt aggregat som har högre verkningsgrad. I samband med detta planeras att ersätta elbatteriet med ett varmvattenbatteri. Syftet är att värmepumpen skall leverera så stor del av värmen som möjligt och på så sätt få ned energiförbrukningen.

Slutsatser
Att dra någon slutsats är det alldeles för tidigt för, måste nog vänta till i vår. Dock verkar det gå bra hittills i alla fall.

/Erik