IVT Optima 700 med IVT 290 A/W

Har sökt efter en begagnad värmepumpslösning till Roes ett bra tag eftersom det inte är värt att betala fullpris för en värmepump till ett fritidshus. I torsdags annonserades en IVT Optima 700 (värmepump) ut på blocket tillsammans med en IVT 290 A/W (elpanna och styrning), båda från 2006.

Jag fick hjälp av Uffe att åka och hämta den, vilket var ett äventyr i sig. Vi hade släpkärra med oss, och även om släpet är knähögt så var det tugnt, makalöst tungt. Elpannan var tyngst och så här efteråt har jag kommit på varfö – varmvattentanken var inte tom. Det fanns lite kopparrördragning kvar som gick uppåt på ryggen av elpannan och det fanns ingen avtappning på lägsta punkten. Vi har därmed släpat på onödig dödvikt i form av cirka 80 liter kallt varmvatten…

Anläggningen skall installeras i Roes under sommaren. Det blir ett eget kapitel i sig då jag tänker göra merparten av jobbet själv

Backventilens placering inringad

Skrev ett inlägg om att montera en backventil i IVT 290 A/W i november 2009. Gjorde slag i saken häromveckan  och monterade en ventil.

Ganska snart uppenbarade sig ett problem som jag borde ha tänkt på. Defakto är 290 A/W skapad med två oberoende kretsar, en över VP och en över elementslingorna. Det vatten som cirkulerar över VP skall kunna cirkulera fritt i sin krets, medan vattnet i elementkretsen skall kunna cirkulera i sin krets oberoende av varandra. Det var möjligt fram tills dess jag monterade backventilen.

Det man skall optimera mot är att alltid har högre cirkulation i elementkretsen. Har man inte det börjar vattnet att cirkulera över VP och då får man lägre verkningsgrad när värmevatten produceras eftersom VBin “snor” vatten från VBut. Det var just detta problem jag försökte eliminera med backventilen.

Effekten av min backventil var att växelventilen till VBin inte kunde hålla tätt vid värmevattenproduktion. Det läckte över vatten från botten av varmvattentanken i A/W 290.

Kunde därmed snabbt konstatera att förändringen med backventilen inte fungerade som avsett.

Resultatet av operationen blev att återställa till utgångsläget, dvs ingen backventil. Efter diskussion på värmepumpsforum kunde jag konstatera att cirkulationen över elementkretsen skall alltid vara större än cirkulationen över VP, i alla fall så som IVT A/W 290 är konstruerad. Ingen ny information, men man lär så länge man lever.

Den slutliga åtgärden blev att ta bort alla strypningar på elementen och öka hastigheten på cirkpumpen över elementen.

Har upptäckt att vatten “läcker över” , dvs att temperaturen på T9 är högre än temperaturen på T1. Jag kan inte tolka det som annat än att värmepumpslingan får “baksug” från VB ut (T8).

Det hela illusteras i ovanstående diagram där T9 är varmare än T1, vilket inte skall vara möjligt såvida det inte “läcker över” från VB ut till VB in.  Jag har monterat en volymtank och flyttat T1 till utgången på volymtanken mot värmesystemet, därav är T8 varmare än T1 eftersom vattenmängden i volymtanken värms långsammare.
Jag har provat att öka respektive sänka farten på de båda cirkpumparna men problemet med att T9 är varmare än T1 kvarstår ändå. Det måste med andra vara en rätt stor tröghet att pumpa värmevatten genom elementen?

Det som jag nu funderar över är att montera en backventil på nedanstående plats, (visat med grön rektangel)

Problemet är att utrymmet är extremt litet, det krävs en del rörmokarjobb för att få dit ventilen. Vi börjar närma oss den kalla årstiden vilket innebär att det inte får strula och ta längre tid än nödvändigt.

Får se hur jag gör.

Se statistik om detta live: http://franzens.nu/2008/09/14/varmeanlaggningen-live/

Innan omkoppling. Värmeväxlaren (klumpen nere till höger)är inkopplad före volymtanken. Planen är att koppla in den efter volymtanken istället.

Funderar om jag skall koppla om värmeväxlaren, dvs att ändra från att ha den inkopplad mellan panna och volymtank till att montera den mellan volymtank och elementslingorna.

Syftet är att det är tröghet i sekundärkretsen som värmer vattenbatteriet på vinden och att styrningen av shunten på batteriet är så pass långsam att den har svårt att anpassa sig vilket gör att temperaturen på tilluften in i huset varierar onödigt mycket, särskilt när det är lite längre tider mellan värmepumpstarterna.

Effekten är idag att när värmepumpen slutar producera varmvatten kommer det kallt returvatten från elementen in i växlaren. Om den flyttas kommer värmen in i växlaren att sjunka långsammare vilket bör betyda en jämnare temperatur på tilluften.

Får se om jag går vidare med detta.

Total elförbrukning per månad

Elförbrukningen med IVT Optima 600 för år 2009 verkar följa kalkylen i år också. Det är inte någon större skillnad mellan 2008 och 2009. Byte till värmepump skedde i juni 2007.

Det är en utmaning att inte öka hushållselen eftersom en relativt eltörstig LCD-Tv tillkommit. Har också monterat utomhusbelysning, men den drar inte mycket, ca 20W när det är mörkt ute.

På optimeringsfronten har jag monterat timer för att sänka elgolv-värmen 3,5° i de två badrummen när ingen är hemma samt på natten när vi sover. Har också sänkt ventilationen på dagtid under vardagarna när ingen är hemma.

Besparing i KwH

Ovan visar ett diagram över hur mycket elförbrukningen minskat per månad räknat i kWh efter installationen.

Elförbrukningen för år 2009 tom juni är ännu inte klar. Har därför överfört förra årets förbrukning för månaderna april och maj.

Har genomfört en del forskning för att få bättre koll på vilken besparing värmeanläggningen hittills genererat. Har kontaktat Vallentuna Elverk för att få ut förbrukningsstatistik för tiden innan bytet, som skedde 14 juni 2007, och kommit fram till att årsförbrukningen ett år före installationen låg på 17 883 kWh faktiskt förbrukning. På elräkningarna kan man även utläsa beräknad årsförbrukning och elräkningen för maj 2007 angav 18 924 kWh, dvs drygt 1 000kWh mer. Detta inlägg använder dock den faktiska förbrukningen som underlag.

Hur mycket har anläggningen sparat räknat i kWh?
Jag kan endast jämföra hushållets totala förbrukning eftersom det inte finns några andra siffror att jämföra med innan jag kunde mäta vad värmeanläggningen faktiskt drar. Värmepumpsinstallatören, Team Wåhlins, monterade en separat elmätare för värmepumpen, vilket innebär att jag kan skilja el som värmeanläggningen förbrukar från hushållselen. Före installationen finns det ju inga mätningar och således kan jag endast jämföra den totala konsumtionen före installation med den totala konsumtionen efter installation.

Besparing efter byte av värmepump och ventaggregat.

Första 12 månaderna efter installationen minskade elförbrukningen med 5 700kWh. Andra året minskade förbrukningen med 7400 kWh jämfört med före installation.

Anledningen till att besparingen har ökat 2008-2009 beror på bytet av ventilationsaggregat. Det nya aggregatet har en strömförbrukning som är ca 75-80% mindre än det förra, samt att det nya använder vämre från värmepumpen för att värma tillutften till rätt temperatur under kalla vinterdagar. Det gamla aggregatet har den elpatron som gjorde samma sak.

Andra saker som påverkat negativt är att vi har renoverat badrummen och lagt in elgolvvärme. Vi har även bytt TV från tjock till platt. Allt detta har ökat hushållselförbrukning, frågan är dock hur mycket?

Elpriset?
Vad har då hänt med elpriset under denna period? Årssnittpriset har ökat rejält även om det har fallit rejält de senaste månaderna.

Fram till och med sommaren 2008 hade vi ett sk balansavtal vilket gjorde att elpriset var relativt konstant, fram tills topp juni 2008. Hösten 2008 gick vi över till rörligt och hittils verkar det i alla fall varit ett klokt val.

Hur mycket har anläggningen sparat räknat i kronor?
Räknar man i kronor och ören blir det enligt nedanstående graf. Snittpriset på el  för 2007-2008 blev 1,125kr per kWh (energiavgift + energiskatt + elcertifikatavgift * moms). För år 2008-2009 är snittet 1,508kr per kWh.

Kalkylen då?
Investeringen i värmepumpsanläggningen var ca 57 000kr dyrare (totalt 87 000kr kostade bytet) jämfört med att byta till ny elpanna (ca 30 000kr). Efter två år är 17 500kr insparade, vilket betyder en avbetalningstid (med oförändrat elpris) på 6,5 år. Om elpriset stiger lär återbetalningstiden minska.

Observera att i denna kalkyl återfinns inte bytet av ventilationsaggregat.

/Erik

Har den senaste månaden justerat flödet genom elementen eftersom det varit svårt att få elementet i köket riktigt varmt. Har därför pillat på elementkopplen där man kan justera flödet genom elementet med en insexskruv.

Igårkväll satt jag och slökollade på realtidsloggen och då slog det mig att temperaturen in i värmepumpen (T9)  var större än framledningstemperaturen (T1). Mao hade jag ett problem med flödet i genom elementen. Öppnade en del justerskruvar på elementen och vips så sjönk temperaturen på T9 under T1.

Efter natten är resultatet tydligt, kortare gångtider, mindre elförbrukning och rätt innetemp. Man skall vet vad man gör… Surt, detta har nog kostat en del i elförbrukning. Jag har nämligen tyckt att dagsförbrukningen varit lite hög. Vi har legat på 50KWh per dygn ett tag, vilket är mycket med tanke på utetempen senaste veckan, 0 till minus 5 grader.

/Erik

År 2008 sparade vi 8 000 KWh, vilket gör ca 11 000kr med det elpris som vi hade under 2008. Detta innebär att anläggningen är insparad på lite drygt 5år. Detta eftersom värmepumpen var 57 000kr dyrare jämfört med att byta till ny elpanna (57/11 = ~5år)

Jag är som sagt supernöjd med anläggningen. Den levererar rakt ned i plånboken!

/Erik

Före bytet av växelventilen hade jag ett väldigt lågt dT vid kall väderlek. Dessutom avfrostade den ofta. Efter bytet blev det en helt annan anläggning med betydligt bättre kapacitet än tidigare. Vad var det då som hade hänt? Jag skall försöka illustrera det mha två grafer.

Grafen ovan visar före bytet, medan grafen under visar efter bytet.

Skillnaden är tydlig avseende temperaturen på förångaren T11, där expansionsventilen också finns. Efter bytet ripplar temperaturen i förångaren, vilket är ett tecken på att expansionsventilen jobbar. Före bytet fanns ingen rippel alls på temperaturen i förångaren, dvs den "arbetade" inte som den skulle.

Om detta kan hjälpa någon annan IVT-ägare vore det inte fel.

/Erik

Klicka på bilden för en större bild

Så här ser husets värme och ventilation ut just nu. Man kan bryta ned systemet i fem delar, från vänster till höger i bilden.

Den första delen, IVT Optima 600 är värmepumpen som står utomhus. Den är förbunden med elpannan IVT 290 A/W. Ut från pannan, på framledningen sitter en värmeväxlare som via en separat krets matar ett varmvattenbatteri på kallvind. varmvattenbatteriet skall värma till-luften som blåser in i huset vid kall väderlek när ventilationsaggregatet inte längre klarar av att värma upp till-luften själv.

Den separata kretsen för värmning av till-luften skall innehålla glykol (kör just nu vatten, skall byta innan det blir alltför kallt ute).  Anledningen till att använda en separat slinga med glykol är att aggregatet sitter på kallvind och om något fryser vill jag inte att 120 liter värmevatten skall kunna läcka ut på vinden och sippra ned i huset.
Kretsen är försedd med två shuntar. Den första, benämnd S2 i bilden är en shunt som syftar till att hålla temperaturen någorlunda jämn i kretsen. Det behövs eftersom värmepumpen jobbar mellan två temperaturer, starttemp och stopptemp.

Jag monterade S2 för ett par dagar sedan och resultatet än så länge är att den verka göra sitt jobb. Före monteringen åkte temperaturen på till-luften berg-o-dalbana eftersom styrningen i ventilationsaggregatet inte verkar kunna hantera för stora "fluktuationer" på temperaturen från värmepumpen. Det kan nämligen skilja upp till 15 grader  från dess att pumpen startar tills den stoppar. Konsekvensen blev att till-luften kunde nå oanade höga temperaturer, betydligt högre än avsett, vilket i sin tur leder till ökad inomhustemp efter ett par timmar under ogynnsamma förutsättningar, dvs tillräckligt kallt ute för att ventilationsaggregatet skall "påkalla" värme frän värmebatteriet. Jag skall förklara detta närmare i kommande inlägg.

S3 är shunten som ventilationsaggregatet, Enervent LTR3 eco EDW, styr. Enerventaggregatet tillser alltså att till-luften får avsedd temperatur.

Efter värmeväxlaren sitter en stor volymtank på 120 liter. Syftet med denna är att öka vattenvolymen i värmesystemet och därmed öka trögheten vilket innebär jämnare temperatur på elementen, färre starter på värmepumpen m.m. Läs mer om detta här.

Vidare har jag flyttat givaren för framledning, T1, från elpannan till utgående rör på volymtanken. Se bilden. Resultatet är betydligt färre värmepumpstarter samt längre gångtider, vilket gynnar livslängden på värmepumpen.

Slutligen sitter elementen, fördelade på två slingor, en på nedre botten och en på övre botten. Elementen är seriekopplade i respektive slinga vilket inte har visat sig vara någon större nackdel (högtemperatursystem), i alla fall inte efter att volymtanken monterats.

/Erik